Utrikes Nyheter. DANMARK. Har krisen blifvit låst på sått som i gårdagstidningen, på grund af dei köpenhamn gångse rykten, förmåltes, så har Danmark sannerligen skål att vara missbelåtet med denna sakernas utgång. Att efter så stora uppoffringar af penningar och blod slutligen ändå återkastas på samma punkt som söre kriget, år verkligen nedslående. Ty återinföras provincialstånderna i hertigdömena, så har man tillståndet före 1848 med hela dess oklarhet och förvirring tillbaka. Tyskland har segrat, om den gamla förbindelsen emellan Slesvig och Holstein återstålles; de gamla intrigerna af de tyskt sinnade embetsmännen i Slesvig skola ånyo få fritt spelrum och icke upphöra förr, ån detta hertigdöme helt och hållet lösryckts från Danmark och införlifvats med Tyskland. Det synes nåstan som om regeringen sjelf genom sin vacklande och odeciderade hällning sörsuskat sakerna; de Östra stormakterna hafva ståndigt höjt sina pretentioner i samma mån som danska kabinettets fogsamhet och flathet lagts i dagen, och de årna troligen icke sluta förr, ån de åfven i Danmark få sakernas gamla ordning återuppråttad. Dock år att hoppas att konungen såtter p för alla anslag mot den af honom besvurna och hittills uppriktigt hållna författningen. Danska bladen innehålla en under d. 13 sistl. Sept. emellan Danmark och Sverige och Norge afslutad konvention angående i arkiverna förvarade handlingars utlemnande från Danmark tili Norge. Från Hamburg skrifves: Besordrandet af privata telegrafdepescher från och till Hamburg var d. 19 nåstan aldeles håmmadt till sölje af befordrandet af en mångd statsdepescher till Wien, hvartill anledningen allmånt sökes i de angelägenheter som röra den hår och i Holstein förlagda Österrikiska armåekorps. Härmed kombinerar man en d. 19 . Lå i Rendeburg företagen arrestering af tvenne ungrare. Den ene år en skråddare, Ruschak, som långre tid varit etablerad i Hamburg; den andre år en nyligen från England ankommen grefve Patacki.— Holsteinska tidningarne tala om Österräkarnes förväntade afmarsch. FRANKRIKE. Af voteringslistan öfver que? . . Lä storernes förslag visar det sig, att rösterna LJ . 2 . voro ungefårligen fördelade på följande sått: För förslaget: 6 ytters.a venstran, 34 moderata republikaner, 13 tiers-parti, 98 orleanister och 149 legitimister; emot det: 124 yttersta venstran, 80 moderata republikaner, 164 konservative, orleanister och legititpister samt 40 bonapartister. J. des Debats år den tidning, som starkast uttalar sin förtvislan öfver majoritetens nederlag. För lOrdre år detta nederlag åfven mycket hårdsmålt. Siecle, som representerar U rn NN