Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 november 1851, sida 1

ett par årtionden förr eller senare. Men sedan ångbåtsfarten och sårdeles sedan jernbanevåsendet och de elektriska telegraferna hafva begynt visa sina mårkvårdiga och förvånande verkningar, har en aldeles ny utvecklingsperiod intrålt i kommunikationsvåsendet, och det år en gifven följd af de nya förhållandenas natur, att den stat, som icke någorlunda håller jemna steg med de andra statermateriella och andliga styrka som deraf år ett na med hånseende till anvåndandet af dessa kommunikationsmedel, inom kort skall komma att stå aldeles enstaka och beröfvad den medelbart och omedelbart resultat. Man har en tid varit böjd att antaga det ångkraftens anvåndande på ångfartyg och j jernbanor mera var för nöje och beqvämligghet ån till egentlig praktisk nytta, och att synnerligen jernbanor, med afseende å de stora kapitaler som erfordras för deras anlåggande och begagnande, ingalunda kunde uthålla konlertid visat det grundsalska i denna äsigt, men kurrensen med de billigare fortskassningsmedlen. Noggranna undersökningar hafva imeldå de slutsöljder, till hvilka man uti den nyaste tiden kommit, kunna antagas vara mindre allmänt kånda, skall det såkert icke vara utan intresse att få en kort öfversigt öfver desamma, sådana som de i synnerhet äro framstållda af Edmond TLeisserence, en utmärkt fransk ingeniör, som, med en mångd srån England, Frankrike och Belgien hemtade såkra underråttelser och ovederläggliga sacta, sökt påpeka verkan af jernbanornas täslan med andra kommunikationsmedel. ) 1. Resullatet af tåflan emellan jernbanor och kanaler. Det år allmånt kåndt, att man före jernbanornas uppkomst ansåg anlåggandet af kanaler såsom det båsta och åndamålsenligaste me—-— del att befrämja låndernas inre kommunikation, sårdeles med afseende på stora och tunga varutransporter, och att derföre slera lånder, synnerligast de förenta Nord-Amerikanska staterna, England, Frankrike, Holland och Belgien, sjort utomordentliga anstrångningar sör att ansägga kanaler och utvidga kanalvåsendet. 1 förra århundradet förklarade Brindley, en berömd engelsk ingeniör, att slodarna voro till får att underhålla kanalerna, och hans förutsågelser stadfåstades genom det utomordentliga gagn som kanalerna öfverallt åstadkommo, och genom det gyllene utbyte får egarena, hvilket de ganska ofta inbragte. Jernbanornas uppkomst frambragte imellertid en omhvålfning i detta hånseende; ty knappast voro de anlaggda förr ån de oemotståndligt segrade i striden mot kanalerna. I England började denna strid under de för kanalerna mest gynnsamma omstångigheter. De säfvo utdelningar af 30, 40 ja ånda till 120 2; och understöddes af vanan och de lyckligaste lokalförhållanden. Anläggnings4) Efter Dinglers Polytechnisches journal, årgången för 1849, sidan 81—102 och 161—169, hvarest finnes en anmälan om Teisserences verk: Etudes sur les voies de communication perfectionnges et sur les lois Cconomiques de la production du transport. Paris 11847. NN — —