Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 november 1851, sida 2

pa fredens upprätthållande var Englands pligt, intresse och politik. BELGIEN. Senatens svar på throntalet år affattadt i en mycket försonlig anda. Ännu mera betecknande år att detta svar antagits enhålligt utan diskussion. AMERIKA. Från Buenos Ayres har man underråttelser af d. 5 Sept., hvilka till fullo bekrästa, att det ser mycket illa ut för Rosas allierade Oribe. Urquizas truppar hafva förenat sig med brasilianska armån. Det försåkras ånyo att en af Oribes underfåltherrar lidit ett grundligt nederlag, hvarvid han förlorat 6000 håstar, sitt bagage och sitt artilleri. Oribe skall hafva anhållit hos den franska amiralen att på franska fartyg transportera de under hans befål argentinska stående trupper, hvilket amiralen har afslagit. Franske och engelska hafva haft en konferens och beslutat att förhålla sig nentralt; man befarade fördenskull en blockad af Buenos Ayres genom brasilianska eskadern. British Pa ket, en i Buenos Ayres utkommande tidning, som år diktatorn Rosas organ, förklarar sig ösvertygad, att Oribe om ålven i början olycklig, dock slutligen skall gå med seger ur striden. Han befinner sig i ett vånskapligt land och den infödda befolkningens sympathier åro får honom. Ett guerillakrig erbjuder honom samma chancer, som Spanjorerne i kriget mot Napoleon på Pyreneiska halsön, och republikens resurser skola sorgfålligt skåtas, på det att, når ett passande Ögonblick intråslar, något afgörande må kunna företagas. Hela råsonnemanget i denna artikel antyder att Rosas åmnar göra ett försök att framkalla en republikansk rörelse t Brasilien, för att derigenom åstadkomma en diversion till Oribes fårmån. Franska och engelska konsuln hafva d. 20 Sept. bezgifvit sig till Gonaives för att tvinga kejsar Soulouque till fred med Dominikanerna. Mexikanska regeringen förmåles hafva beordrat 10,000 man till general Avalajos understöd emot insurgenterna i norra Mexiko. I går afton har ingått utlåndsk post med en dags senare notiser, ån de dagen tillförene anlånda. Till Southampton hafva ingått underråttelser från Buenos Ayres al den 4: Montevideo af d. 6 och Rio Janeiro af den 15 Oktober. Kriget vid Plataströmmen fortfor, men ett snart slut motsågs på detsamma. Brasilianska trupperna hade inryckt i Montevideo (Urugay?) Oribe var inklåmd emellan Montevideos och Urquizas trupper och underhandlade om att gifva sig. Man trodde, att han skulle får sig och sin generalstab erhålla pass till Buenos Ayres och att hans trupper skulle göras till krigsfångar. IIan hade i början åfven begårt fritt astäg för sina trupper, hvilket förvägrats honom. Enligt en annan beråttelse från Montevideo, hvilken bekräftar Oribes betånkliga låge, skulle Urquiza hafva för afsigt, att den 7 Oktober angripa Orive för alt tvinga honom till att kapitulera. Enligt ett rykte skulle Oribe redan hafva sökt sin tillflykt om bord åen brittisk örlogsångare och hans ånnu 4000 man stark trupp korps blifvit tillfångatagen. En stark brasiliansk truppafdelning stod i begrepp att förena sig med Urquiza. AA — — Mmam2E. —— WAT —