ett haf af smuts. — Vid detta tillfålle kan insåndaren af dessa rader icke underlåta att göra den anmärkningen om våra landsvågar, att de merendels synas då de åro mindre dåliga, och att de personer, som det tillkommer att underhålla dem, i förväg derom underrättas når vederbörande skola syna dem, då man skyndar att påköra en mångd otjenliga åmnen, hvarigenom de någorlunda såttas uti försvarligt skick. Men borde icke vederbårande oftare och ovåntadt och sårdeles vid denna årstid, som ock om våren, då de åro såmst, syna dem? som lånsmånnen troligen några gånger i veckan passera vågarne, så hafva de tillfålle att öfvertyga sig: uti hvilket dåligt skick de som oftast befinna sig, men troligen åro författningarna så, att de endast några dagar före och en kort tid efter synen, behöfva vara försvarliga. Ett stort fel hafva för dfrigt våra landsvågar, nemligen det, att de åro lågre i midten ån på sidorna, så att vattnet ej kan rinna utaf dem och hvilket fel lått genom påfyllning af mindre sten och grof sand kunde afhjelpas, åtminstone uti de trakter der sådane finnas i nårheten. — — —