list med hållhakar på hvardera sidan, får att bibehålla de deruti infogade glasskifvornas lutande ställning. Underlisten år urhälkad i midten, för att bilda en ränna, hvaruti hvarje regndroppe hastigt ledes ned och, genom de framför anbragta tvärrännorna, föres ned i de ihåliga pelarna. Dessa rånnor, hvilka för öfrigt löpa långsefter, besinna sig ofvanpå tvårbanden, ty taket bår sig sjelft. Men, detta år icke allt. Vid förvandlingen af ettdrifhus till en byggnad får lefvande varelser och en upplagsplats får artiklar, hvilka för hvad Pris som helst måste hållas torra,borde den inre fuktigheten likavål som den yttre afledas. Utdunstningen af millioner besökande, : kondenserad ofvan i byggnaden, skulle eljest falla ned som ett skottskt duggregn. Denna svåra omståndighet föranledde takets V-form. Paxton hade funnit, att dunster, hvilka samlas på glas som har en lutning af 1—13 fot, icke kondenseras till enskilda droppar och falla ned, utan glida långsamt ned öfver den glatta ytan. För att uppfånga dem, urhålkade han hvarje bjelke på insidan om taket. I dessa rånnor söll -alla nationerskondenserade andedrägt, och leddes till tvärrännorna, hvilka derpå förde den genom de ihåliga pelarna och befordrade den till de hedervårda kanal-kommissariernas gebit. Dessa sinnrika bjelkar åro med otrolig hastighet utskurna i en af det helas uppfinnare likaledes uppfunnen machin. På det att bjelkarna måtte kunna gifva vattnet aslopp, erhöllo de en lätt böjning, och för att undvika hvarje asvikning, har Paxton uppfunnit en egen inråttning som vidmakthåller spånningen. På denna uppsinning har han tagit patent. Vi vilja slutligen nämna, att korridoren bäde befordrar ventilationen och uppfångar dammet. Den ligger 4 fot högre ån parkens gråsvall; derigenom tillvågabragtes en mångd underjordiska lungor, till hvilka luften söres utifrån genom egna inråttningzar, hvilka, liksom de venetianska fönsterskärraarna eller jalousierna, kunna Öppnas och tillslutas, samt läta mycket eller litet frisk luft inströmma genom golfvets öppningar och cirkuleringar. Dessa öppningar tjena åfven att uppfånga dammet. Den mångd af damm som dagligen sam lar sig, föres medelst en machin ned i de underjordiska rum, som Paxton låtit tillreda för detta åndamål. Det torde vara sagdt nog får att mera hafva antydt ån verkligen beskrifvit, huru hvarje del af byggnaden spelar flera roller, och huru konseqvent en ofantlig besparing af tid och penningar kunde uppnås. Men vi upprepa, att det inre af byggnaden bildar det största rum, som på hela jorden någonsin blifvit bragt under tak. För att få en idåe om, i hvilken stor måttstock expositjonsbyggnaden, hvad storleken betråffar, håfdar sitt företråde, vilja vi omtala, att den största plats som i England år betåckt af en enda byggnad, Reavinheads glasfabrik i S:t Helens i Lancashire, der det bebyggda rummet år 339 fot långt och 105 fot bredt, icke utgår en fjerdedel af den yta som af Paxton blifvit betåckt med glas i Hyde-Park. Att ett palats för den stora expositionen, utgörande en total-areal af 22 acres, och med plats för 9,000 bord, reste sig inom 4 månader och för ett pris af mindre ån I4 penny för kubiksot, skall i och får sig sjelft göra året 1851 högst mårkvårdigt i arkitekturens historia, åfven om ingenting annat intråffade, för att gifva det hedersnamnet -det industriella året. Från detta år börjar för arkitekturen en ny era. Med Paxtons samtycke vilja vi hår slutligen anföra hans egna ord: -När jag ösvervåger billigheten af glaset och gjutjernet och den stora billighet, hvartill dessa materialier kunna disponeras, så tvislar jag icke ett ögonblick på, att byggnader, sådana som den i Darley fett drifhus af