Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 november 1851, sida 1

— : —— tålig undergifvenhet den för auktionen faststållda terminen; och ehuru en smårtsam känsla stundom bemåktigade sig honom, förlånade honom dock hans dotters innerliga kårlek kraft att med en viss stolthet motse sitt oundvikliga öde. Undertiden hade han från Rom erhållit ett bref från Gustaf, hvaruti åfven några rader medföljde från Lenora. Ynglingen förklarade i detta bref att hans kärlek tillvåxt ånnu mera under skiljsmåssan och att hans enda tröst bestode i det hopp, att framdeles genom åktenskapets band blifva förenad med henne. Å en annan sida voro underråttelserna icke uppmuntrande; han beklagade sig att alla försök hos hans onkel strandat. Fadren lade brefvet likgiltigt å sido. Han sade Lenora, att han uppgifvit all utsigt på möjligheten af en förening med Gustaf, och rådde henne derför att söka glömma denna olyckliga kårlek, för att bespara sig vidare sorger. Lenora sjelf hade kommit till den öfvertygelsen, att hvarje förhoppning måste försvinna nu, då hennes faders fattigdom blifvit allmånt bekant; och dock var öfvertygelsen om att ånnu ålskas af Gustaf för henne en skröstande och glådjande tanke. Han, hvars