Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 november 1851, sida 2

Rättegångsoch Polissaker. Arbetskarlen Lindstedt, i tjenst hos grosshandlanden Francke, blef i går af poliskammaren dömd att böta 16 rdr 32 sk. banko, eller vid bristande tillgång undergå tre veckors häkte, för det han en aag sistl. vecka genom öfverdådigt körande kullkört hamnkapt. Wessberg, hvarvid denne blifvit så illa skadad, att han ännu mäste hålla sig vid sängen. -Vid förnyad handläggning af målet mellan poliskonstapeln Johansson och klamparen Lorentz Pettersson, den senare tilltalad för det han skulle ha öfverfallit och slagit den förstnämnde, inlemnade Lorentz Pettersson en lång försvarsskrift, hvari ban, bland annat, yrkade ansvar å Johansson efter 22 kap. missgerningsbalken för det Johansson vid flera tillfällen visat L. Petterssons hustru sådan 4vanvördnad, att det nästan gränsat till våldtägt,. Härefter afhördes en mängd vittnen, af hvilka de fleste intygade, att Pettersson skuffat och oqvädat Johansson och uppgåfvo de äfven att Pettersson, vid tillfallet förklarat orsaken till sin afvoghet mot Johansson vara, att Johansson förolämpat Petterssons hustru, hvaröfver Johansson lärer utlåtit sig, att han ville göra en konst i Petterssons hustru. Ett af Pettersson åberopadt vittne berättade om den förmenta förolämpningen, att då Petterssons hustru vid ett tillfälle varit inne i vittnets bostad och derunder fått se Johansson komma gående, hade hon gått ut i förstugan för att tala vid Johansson; vittnet hade då hört huru de hade sjåsat, och konstrat, med hvarandra ute i förstugan, hvarefter Petterssons hustru åter kommit in i vittnets rum, dervid hon skrattande yttrat: konstapeln är galen, han vill åÅkonstra, med mig iförstugan. På af polismästaren framställd fråga försäkrade likväl vittnena, att så vidt de förmärkt, bade Johansson aldrig hvarken med ord eller åthäfvor uppfört sig på minsta sätt oanständigt mot Petterssons hustru, och yttrade polismästaren med anledning häraf, att Pettersson vore svartsjuk och att han skulle akta sig för en dylik sjukdom, som för hans husliga lycka kunde hafva de farligaste följder. Då några af Pettersson inkallade vittnen uteblifvit och Pettersson fortfarande yrkade deras hörande, uppsköts målet än ytterligare till den 18 d:s.