Utrikes Nyheter. London den 30 Oktober. Underråttelsen att Londons kommunalråd skulle i dag uti Guildhall åfverlemna en adress till Kossuth, hade redan bittida på morgonen församlat en mångd menniskor på gården till Guildhall. Antalet förökade sig allt mer och mer, oaktadt det strida regn som föll hela dagen. Från fönstern i flera hus vid Fleetstreet, Ludgatehill och Cheapside voro flaggor med inskrift: Vålkommen Hossutkuthångda. Oaktadt Kossuth sortfarande undanbedt sig hvarje ossentlig demonstration, hade likvål ryktet om att han skulle uti högtidlig procession ledsagas till Guildhall församlat en otalig mängd menniskor på Eaton-Place och på hela vågen till Guildhall, på Knightsbridge, Picadilly, S:t JamesStreet, Pall-Mall och Charing-Cross. Vid pass kl. 11 besteg Kossuth, ledsagad af åldermannen Wire, Charles Gilpin, lord Dudley Stuart och flera ungerska officerare, två fyrspånda Öppna vagnar. Så snart han visade sig, helsades han af folkets högtidliga jubelrop. Når vagnarne satte sig i rörelse, bildade folket procession och efterföljde tåget, under ståndigt upprepande: Kossuth, frihet, oberoende! Enligt -Globebestod processionen vid ankomsten till Charing-Cross af 6—7000 personer. Först kl. 1 anlände Kossuth till Guildhall, hvarest lord Mayorn, åldermånnen, samt Citys Sheriffer och öfrige embetsmån församlat sig till en högtidlig session. Sedan Kossuth inkommit i salen, uppläste stadssekreteraren adressen, som af Kossuth med ett kort tal besvarades. Han var djupt rörd af tacksamhet för det deltagande och den sympathi han rönt i London, och detta deltagande vore för honom destomer värdefullt, som Londons borgare stådse visat sig vara frihetens energiske uppråtthållare. Sitt festliga emottagande tillskref han den frihetsprincip han representerade, men ej sin person. I den lagbundna friheten ligger också, enligt hvad erfarenheten visat, den båsta borgen för den sociala ordningen, sådan som den består i England; på andra orter hade man trott sig kunna stödja denna ordning, på bsjonetter. Frihetens och ordningens hörnsten vore den fria komunalförsattningen, som på Europas kontinent blifvit tillintetgjord af centralisationspesten. Dessutom ordade Kossuth om Londons financiella och komerciella betydelse för verldshandeln, och upprepade, hvad han redan förnt vid ett annat tillfålle yttrat, att lugn, ordning, frihet och vålstånd först då komme att I råda i Europa, når en gräns för Rysslands kringsiggripande inflytande blefve satt. Sedan Kossuth slutat sitt tal, beslöts enstämmigt,