Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 november 1851, sida 1

.:s gar icke blifvit kiljda srån riksgåldskontorets för bestridande af dess öfriga utgifter nådiga inkomster; men afdrager man, såsom vid de föregående riksdagarna skett, från hela beloppet af inkomster, summan af alla förut beståmda eller af föregående Stånder anvisade men ånnu icke utbetalte utgifter, så återstår vid 1847—48 årens riksdag bko rdr 2,632,440: 45, 8) och vid sednast afslutade 1850—-51 årens riksdag bko 1dr 3,628,963: 35, 21). — Det år ett stort misstag, då man tror det Svenska statsverket vara fattigt. Sverige år ett fattigt land och dess innebyggares fattigdom bärrör till stor del från allt för höga skatter, hvilka derför borde nedsåttas, — dock icke så att bankovinsten och andra tillfälliga inkomster anlitas och tagas i beråkning för de ordinarie statsutgifternas bestridande, ej heller så att staten urståndsåttes, att utan skuldsåttning bidraga till allmånt nyttiga arbetens utförande, — men svenska statsverket år icke fattigt, och måktar, sårdeles med en klok hushållning, alt för framtiden göra vida mera för låttade kommunikationers befråmjande och andra verkligt nyttiga företags understödjande ån hvad hittills skett eller nu blifvit ifrågasatt. Vi såga icke detta med afseende blott på den omståndighet att endast vid tvenne af förbemålde fyra riksdagar anslag och lån för kommunikationer och allmånna arbeten uppgått till en tredjedel af extra statsregleringens belopp, då derimot högst betydliga anslag vid hvarje riksdag blifvit imot borgareoch bonde-ståndens bestridande genom förstärkt statsutskott beviljade till åndamål, som dessa stånd funnit onådiga, ehuru vi synnerligast anse afseende böra fåstas på sistnåmnde förhållande, utan vi tro att åfven den mest ifriga vån af anslag till landtoch sjöförsvaret skall medgifva, att sedan nu de stora fåstningsbyggnaderna vid Waxholm, Carlsten och Carlskrona genom derför beviljade dryga belopp ganska snart blifva fårdiga, anslagen för dessa behof skola kunna betydligt nedsåttas och således mera vara att för produktiva företag tillgå; likasom vi hoppas att efter de stora anslag rikets senast församlade Stånder beviljade för nya gevårs tillverkning och åldre gevårs föråndring till slagkrutsantåndning, åfven för dessa behof mindre summor ån förr skola ifrågakomma. På samma gång, som vi af dessa anledningar. tro mera ån förr vid framtida riksdagar böra kunna för allmånt nyttiga arbeten disponeras, tro vi att mindre än förr skall till samma ändamål, som hittills under denna kategori blifvit upptagna, erfordras, och vi grunda denna tro på tvenne anledningar, nåmnligen dels att många af de behof till hvilkas fyllande statsmedel till betydligt belopp medgifvits, såsom synnerligast hamnbyggnader, hvartill under de fyra nåmnde riksdagarna, dels såsom lån och dels såsom anslag, utan återbetalningsskyldighet anvisats helt nåra en million riksdaler till 20 ståder, numera blifvit afhjelpta; och dels att för alla företag, som afse handelns eller sjöfartens befråmjande, vida mera ån förr bör vara att från Han— Statsutskottets memorial N:o 338. 1) Statsutskottets memorial N:o 333. DERES NESSER SSR NNE SURRAR