Article Image
svärligheter i följd af mamsell Svedmarks kinkiga och besynnerliga lynne. Härester hördes tilltalade kokerskan Lovisa Larsson, som medgaf att hon, på sått madam Winberg berättat, vid mamsell Svedmarks forsslande varit behjelplig; dock hade hon dertill icke plifvit af tilltalade Holm befald, utan på madam Winbergs uppmaning, och för att begagna sig af tillfållet, att få åka, åtföljt henne; tillåggande hon, att om hon trott det något, som ej vore lofligt, skolat utföras, hade hon visst icke följt med; men hon försäkrade, att något annat våld imot mamsell Svedmark vid tillfållet icke utöfvats, ån att hon mot sin vilja blifvit af samtlige tilltalade, utom Holm, förd ifrån Maria Petterssons till madam Winbergs bostad i Masthuggsbergen. Drången Johannes Andersson medgaf det han, enligt hvad redan mot honom förekommit, på befallning af Holm kört den sprötkårra, på hvilken mamsell Svedmark forsslades; och erkånde han åfven, det han mot mamsell Svedmarks vilja och oaktadt hennes upprepade jemmerrop och böner att få vara ifred hos Maria Pettersson, tagit henne från denna sistnåmndas boningsrum i f. d. Bohleska huset hår i staden och nedburit henne utför trapporna och placerat henne på sprötkärran, hvarefter han med åfrige tilltalade, utom Holm, kört till Masthuggsbergen. Någon vidare våldsamhet mot mamsell Svedmark vid tillfållet hade ej blifvit utöfvad; kunnande han dock ej bestrida, det de ju icke måst anvånda alla sina krafter, för att på sprötkärran qvarhålla mamsell Svedmark. Men bestämdt förnekade han, att han af bokhållare Holm eller någon annan erhållit tillsågelse att imot mamsell Svedmark handgripligt gå tillvåga; och ej heller hade han dagen efter händelsen, såsom kårande ombudet pästod, yttrat, det bokhållare Holm och pastor Halln sagt till honom, att han borde haft en piska med sig, för att piska mamsell Svedmark. Tilltalade Holm, efter att hafva gjort flera sruktlösa slingerbultar, för att utplåna hvad imot honom var till last fördt, ingaf åtskilliga dokumenter. hvarmed han ville ådagalågga sin behörighet, att imot mamsell Svedmark sörsara på sätt, som skett; men innehållet af dessa dokumenter, bestående af hans förordnande att vara förmyndare för mamsell Svedmark; ett imellan honom och madam Winberg uppråttadt kontrakt om mamsell Svedmarks behandling; en afskrift af ett från mamsell Svedmarks broder, den vålkånde låsarepresten Svedmark, till Holm aflåtet bref, rörande sättet hvarpå mamsell Svedmark borde behandlas; ett af herr doktor Brink utfärdadt låkarebevis, och slutligen ett intyg af bemålte låsareprest, huru Holm förvaltat sin förmyndarebefattning, kunna vi nu ej ordagrannt återgifva, emedan ransakningsprotokollet naturligtvis ånnu ej kommit oss tillhanda; dock kunna vi försåkra våra låsare, att dessa handlingar till en större del voro af för målet främmande innehåll och i öfrigt ej tjenade till något bevis uti de afseenden, om hvilka de blifvit af honom åberopade. Tilltalade Holm ansåg sig böra börja sitt svaromål med att på kåranden yrka ansvar för det denne haft den djerfheten att ståmma honom; detta ansvar var han dock ådelmodig nog att icke utsträcka ånda till lissstrasl, utan ätnöjde sig anspråkslöst med att endast yrka böter och offentlig afbön. Han fann det mågta besynnerligt, att en sådan Gudsmane, som han, skulle kunna deltaga eller vara upphofvet till någon våldsamhet, men det hade sig ej båttre med hr Holms försvar, ån att han, då han en gång kommit i farten med att prata, och af kårande ombudet till besvarande erhöll en och annan liten fråga, medgaf det, på sått ofvan år vordet af madam Winberg omförmåldt, af denna blifvit underrättad, a.t m:ll Svedmark icke ville återbestiga Masthuggsbergen och att han i följd deraf gifvit befallning om att hon skulle dit återföras, ehvad hon till sådant samtyckte eller ej. Når han nu härtill ock erkånde, att han hört madam Winbergs yttrande, att det vore båst att mamsellen blefve återförd på aftonen får att undvika, att våcka uppseende och förorsaka folksamling, ville det sig icke båttre åtbåra, ån att kårande ombudet ansåg, hvad som sålunda blifvit D Aiii:: E6 2.

6 november 1851, sida 3

Thumbnail