pligt består öfverlemnas tills vidare åt allmänheten sjelf att utfundera. -Le Constitutionelfår den 28 innehåller en artikel sf dr Jeron, i hvilken det förmäles vara Louis Bonapartes afsigt att i nationalförsamlingen yrka, det presidentvalet företages allaredan i November och med användande af den oinskränkta rösträtten; samt att församlingen, derest han återvåljes, skall förklara sig för konstituerande och företaga ätskilliga åndringar i konstitutionen, hvilka han kommer att föreslå henne. , La Patriea, ett annat bonapartistiskt blad förklarade visserligen detta meddelande för oriktigt, men dr Verons hittillsvarande förhållande tlll Elys6e beråttigar åtminstone till att i detta meddelande se ett tecken till ultrabonapartisternes tendenser. För öfrigt har besynnerligt nog monitören icke gifvit aäle Constitutionelnågon dementi. Af de förra ministrarne ha Läon Faucher, Magne och de Crouseilhes blifvit kommendörer samt Rouher, Fould och Buffet officerare af hederslegionen. Emil Girardin förklarar i la Presses för d. 29 Oktober, att den nya ministeren kan påråkna det mest energiska understöd af denna tidning, såframt den kathegoriskt, loyalt och energiskt föreslår ett fullståndigt afskaffande af vallagen utaf den 31 Maj, antingen nu detta sker i förening med en revision af försattningen eller utan en sådan. Men detta understöd skall förvandlas till förklarad fiendskap, om i stållet för vallagens fullståndiga afskaffande föreslås en blott modifikation af densamma. Afskaffas deremot vallagen fullkomligt, så år la Presse äfven villig att suspendera sina anspråk på afskaffandet af de lagar, genom hvilka söreningsoch tryckfriheten och andra folket i grundlagen förvarade friheter inskrånkas, enår den segrande demokratien om 5 månader låtteligen skall kunna dekretera deras afskaffande. ENGLAND. (Globe beråttar, att hr Fredrich Peel, en son af den framlidne Sir Robert Peel, kommer att intråda i kabinettet som understats-sekreterare för kolonialförvaltningen. SCHWEIZ. Resultatet af valen till national-rådet har utfallit sålunda, att af de valde medlemmarne 19 äro konservative, 40 liberala och 50 radikala. De liberal-radikala åro öfvervägande. I Bern, måhända i hela Schweiz förestår en kris.