Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 oktober 1851, sida 1

:::::Korrespondens. Stockholm den 21 Okt. 1851. Hvad vi anade och förutsade i det s. k. Carnegieska socker-attentatet har numera blifvit till den komplettaste evidens konstateradt. Att någon gemen intrig legat till grund för hela denna skandal år utom allt tvifvel och kommer såkerligen åfven att uppdagas vid den domstols-undersökning vid hårvarande Rådhusrått, som Carnegieska firmans representanter i hufvudstaden hafva för afsigt att låta anställa, Att de hittills synliga aktörerna i detta vål anlagda och utförda skådespel skulle hafva någon del uti intrigen, vare långt ifrån oss att låta påskina. Fröken von Bogen, Diakonissa i hårvarande Jesuiter-institut och dessutom ett slags allt i allom får dettas munkar, år för klok att med vett och vilja kunna låna sig till något dylikt, och om doktor Liedbåck vet man visserligen att han redan från långa tider tillbaka varit litet fjeskig, men att han vore i stånd att med afsigt deltaga i ett sådant bosstycke, som det ifrågavarande, skulle icke hans argaste antagonist våga påstå. Otvifvelaktigt har han derför af någon, som haft kännedom vm hans enfald och fantasteri, blifvit lurad att löpa med limstängen, hvilket löpande dock kan komma att stå honom dyrt likasom hans vån d:r Sonden, låkaresållskapets ombudsman, hvilken, oförlätligen, oeftertänksamt låt narra sig att ex ossicio uppträda i dådet. Huru obehaglig i slera hänseenden ån denna skandal kan ha varit för huset Carnegie, har dock den fördel derigenom vunnit, att allmånheten med anledning af de anstållda undersökningarna blifvit öfvertygad om renheten och godheten af det Carnegieska sockret. Vi skola med uppmårksamhet följa ransakningen och meddela hvad som kan förefalla anmårkningsvårdt. Kossuthfesten försiggick, som redan bekant år i Lördags afton; men föga bekanta, åtminstone i landsorten, åro derimot den mångd machinationer och det löjliga bråk vederbörande ansågo sig tillståndigt att använda får att till en början få festen instålld och, då detta icke låt sig gåra, får att derifrån afhålla allehanda slags personer af ringaste betydelmmm