Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 oktober 1851, sida 1

————— — —— ———————cg — — — steg på det sandströdda stengollvet utbrast den gamla frun Sstopp litet, son min, torka väl af dina fötter — der ligger mattan, och kom sen med mig uppför trapporna, der skall din herre bo; för dig har jag båddat på vinden. Se så, det var rått, skrapa stöslorna vålk — och under det Sören pustande under bördan af min koffert, försökte att befria sina kommisskor från landsvågens lerklumpar, trippade hon genom den stora förstugan med sina många messingsbeslagna ekekistor, upp för den knarrande trappan och öppnade dörren till ett gafvelrum. Se hår, herre, tånker jag nog går an att bo. Kammarn år icke stor, men sängen år god och det år väl det vigtigaste. Här är servante, och klådskåpet år tomt om herrn vill begagna det. — Nå — låss nu som ni va hemma — klockan sju dricka vi vårt the; år det något som önskas, så sånd ned uppassaren.s Den gamla gick. På trappan mötte hon Sören, och jag hörde huru hon ännu en gång förmanade honom att skrapa stöslorna väl och umgås försigtigt med ljuset på vinden. Det år med en synnerlig kånsla af vålbehag — om hvilken den som icke pröfvat fåltlifvet, förgäfves söker att göra sig en föreställning — som man drager in i ett nytt qvarter och der går sig hemmastadd. För en resande står hvarje hotel Öppet, han kan tillhandla sig tusen behagligheter och beqvåmligheter och han Sskänker sitt ögonblickliga qvasi-hem endast en flygtig blick, under det han med ciceronen tråffar aftal för aftonen eller morgondagen. Men soldatens qvarter år hans verkliga hem; der skall han finna hvila och vederqvickelse efter möda och strid, der skall hans tanka finna ett ögonblicks ro, måhända han får tid att skicka sina kära en slygtig helsning innan hornet åter manar till uppbrott — derför är ett godt qvarter ett oskattbart ting — — — synnerligast då man tillbragt 24 timmar i regn på sältvakt