Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 oktober 1851, sida 1

ÅÄAA F—— UItländsk korrespondens. Wien d. 16 September. Kejsaren afreste härifrån i förgärs till Verona, beledsagad af gresve Grunne och en talrik svit. I Verona dröjer kejsaren i 4 dagar och får der, bland annat, åskåda vål organiserade fester och illuminationer, som militårstyrelsen på förhand stållt om. Hela staden skall pråktigt illumineras hvarje afton och en af de 4 dagarne blir en allmån festoch hvilodag. Militårauktoriteterna må nu göra hvad de vilja och vidtaga de båsta försigtighetsmått, så år det dock föga troligt att någon larmande glådje från folkets sida vid denna folkfest skall genera kejsarens och hans vånners öron; ty sastån styrelsen kan befalla en allmån festdag, kan den dock icke tvinga folket att vara gladt och muntert. Om Veronas invånare vågade, skulle de emottaga kejsaren i sorgdrågt. Men den enda afsigten med kejsarens resa till Lombardiet år icke att se slika på kommando anställda sestligheter. Österrikiska styrelsen anser icke en ny resning i Lombardiet, eller ett förnyande af fiendtligheterna i norra Italien, för en mycket aflågsen möjlighet, och medan hon håller en armå af 120,000 man i sina italienska provinser, anstrånger hon hvarje nerv för att hålla denna arms i ståndig beredskap för hvarje håndelse. För att pröfva armens anvåndbarhet och rörlighet har en series manövrer anbesalts, och det år egentligen får att öfvervara dessa som kejsaren besöker Italien. Ett rykte har cirkulerat, angående bildandet af ett italienskt lursteörbund, och man har berättat, att det skulle komma till stånd under kejsarens vistande i Italien. Detta rykte tyckes dock sakna grund. De som kånna till de mindre italienska furstarnes förhållanden till Österrike, kunna icke begripa nödvåndigheten af ett sådant förbund, då dessa furstar endast åro Österrikes lydige slafvar, utan någon egen vilja. Förhållandet år olika med kungen af Sardinien, men ett förbund, bildadt af Österrike, kunde endast hafva till syfte att mera verksamt undertrycka denne konstitutionelle konung. Det år derföre troligt, att det myckna talet om italienska fursteligan år bara prat. I enlighet med det nyligen utfårdade kejserliga dekretet år baron Kibeck, presidenten i riks-, eller såsom det kallas i bemålte dekret kronrådet, sysselsatt med att koka ihop ett slags konstitution. Det tros, att det sist