Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 september 1851, sida 2

Utrikes Nyheter. DANMARK och HERTIGDÖMENA. lådrelandet meddelar althingets komitsbetänkande i sörsattningssrägan. Sista asdelningen innehåller det af komiten midt emot regeringens uppstållda författningsutkast. Detta utkast består af 52 paragrafer, till hvilka åro bifogade tvenne övergängsbeståmmelser och motiveringen af de enskilta förslagen. Utskottet år baseradt på principen af den största möjliga oafhängighet och sjelfständighet i Islands försattning, förvaltning och lagstiltning, äfvensom på det representativa systemet i all sin fullståndighet. TYSKLAND. Iidningarne sysselsåtta sig nu nåstan uteslutande med traktaten emellan Preussen och Hannover och tullföreningens framtid. På detta gebit få de röra sig någorlunda fritt. Det tros, att den nämnde traktaten kommer att utöfva en ingripande verkan på Hansestådernas öde. Ingå dessa ståder icke i tullföreningen, så komma sörmodligen en mångd band och bojor att låggas på deras handel och rörelse med de tyska staterna. Hårigenom skall man måhånda slutligen intvinga dem i föreningen! En del af Hannovers ridderskap har beslutat klaga för förbundsdagen på hannoveranska regeringen derföre att den nya landtskapsordningen upphåfver ridderskapets tidsvidriga privilegier. Det har väckt nägot uppseende att konung Ernst förlänat en af dessa privilegiers ifrigaste försvarare, kammarrådet v. Decken, Guelferordens kommendörkors. RYSSLAND. Hamb. Nach.förtåljer, att handtverkare och andra industriidkare i Warschau nu kun na så pass för 2000 gulden till London, för att besöka verrldsexpositionen, då deremot intet pass till London tidigare på året kunde erhållas. En skräddare Michalouski, som från Warschau rest till Paris, men hår blef betagen af en oemotståndlig lust att besöka expositionen och i all hemlighet, utan att låsa pass och, som han trodde, obemårkt af alla, begaf sig till London, blef vid sin återkomst till London uppkallad till poliskammaren och der tilldelad en portion rapp af den vålbekanta kantschuen. CHINA. Underråttelserna från Canton med sista dfverlandposten å, till den 22 Juli. Insurrektionen griper sörlärlist omkring sig. De kejserliga trupperna gå i massa öfver till insurgenterne, hvilka skola stå 40 mil från Peking med 180, 000 man. Religiös och nationell fanatism åro med i spelet. Uppråtthållandet af Confucius låra i hela dess strånghet och Tartarernes utdrifvande uppgifva insurgenterne vara deras hufvudsysten. Kej— saren har begårt skyndsam hjelp frän Tartariet. FRANKRIKE. Ölverallt der det gåller att sörsvara eller upprätthälla en tyrannisk och despotisk regering, der äro alltid herr Louis Bonaparte och hans ministrar framme och vi