Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 september 1851, sida 1

Emma. En novell i 20 fragmenter. (Forts. fr. N:o 212.) I. En underlig känsla rörde sig i den unga theologens själ, han, den milda, blyga, boklårda, kånde plåtsligen det mest glådande hat, blandadt med den mest inbilska stolthet, upp flamma i sitt hjerta, och tillika bekåmpade han det förödmjukande medvetandet om sin brist på kraft, om han en gång skulle upptråda mot någon rival. Ty, visserligen egde han kunskaper, ja, han var tillochmed lård, och sina ideella begrepp hade han utbildat lika långt som någon annan, men i den verkligaverlden var han främmande. Då båten kommit honom ur sigte, gick han tillbaka till den platsen, der det besynnerliga mötet egt rum. Han upptåckte med stor glådje ett blad, som Emma rifvit ur sin dagbok och hvarpå stod hennes namn Emma. Ernst kånde sig frestad att ropa det högt i skogen, så lycklig hade han blifvit öfver hvad han