Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 september 1851, sida 1

Article Image
Kalifornien. VII. (Slut fr. N:o 208.) En annan lifsfråga år det utbrutna indiankriget. De Kaliforniska Indianerne hafva alltid varit bekanta som fredålskande; men uppretade genom den råa behandlingen af några grufarbetare, hvilka håmnades förlusten af bortstulna småsaker med några Indianers lif, hafva de beslutat sig till ett kraftigt motstånd, och redan hafva hundratals hvita fallit offer för deras bågar och pilar. En för kort tid sedan srån Washington afsänd fredskommission år nu i underhandling med några IndianHöfdingar, men torde icke utråtta sårdeles mycket förr ån man aftvingat dem aktning för Amerikanernas krafter. De i landet fördelade trupperna, i San Diego, Los Angeles, Monterey, i San Francisco och i Benicia, stå under General Smiths befål, hvilken har sitt högqvarter på den sistnåmnda platsen; en stor del af dessa trupper år nu sammandragen vid Mariposa, för att möjligen skaffa eftertryck åt fredskommissariernas förhandlingar. Mot Indianernas förra infall vid Rio Colorado och Los Angeles anvånde man milis, men dess sammandragning år vid landets dåliga finanser allt för kostsam. Ty fastån ett slags nationalgarde bildat sig på flera ställen i landet (t. ex. CaliforniaGarde i San Francisco), så år dock en ny lag af nåden, för att reglera deras samverkan; ett lagförslag af denna art beskattar hvarje vapenför borgare med 2 Dollars årligen, till bildande af en krigsfond, men detta förslag har ånnu icke gått igenom. En tredje lifsfråga år en förändring af strafflagen, d. v. s. en förordning om de hågsta straff och strånghet mot wördare. tjufvar och mordbrånnare, åfvensom införandet af dödsstraff. Det sistnämnda år af dubbel nödvåndighet så långe sångelserna ej erbjuda någon. såkerhet, utan tillåta till flera års fångelse döm da brottslingar, att undkomma inom få veckor, hvilket hittills regelmåssigt varit fallet. Från Australiens engelska straffanstalter hafva en mångd brottslingar funnit vågen hit; ett lika antal tråffar man från amerikanska moderlandet; och många Mexikaner och Chilensare tåsla med dem i att plundra allmänheten. Dagligen har man exempel på rof och mord, så vål på landsvågarna som på stadens gator; nattetid ske inbrottsstålder och de tyngsta kassakistor af jern bortföras af dessa band. Ingen vågar att obevåpnad gå ut om qvållarna eller en enda minut lemna sitt hus obevakadt. I stållet att egna dessa frågor hela sin uppmårksamhet, hafva ombuden hittills till största delen förslösat sin tid på bisakar, hvilka öfverensstämde med deras egna interessen; dit höra förhandlingarna öfver lagen om åktenskapsskillnad, dlver valet af en senator till Californiens representant i WasERE

10 september 1851, sida 1

Thumbnail