TYCKT Ile n Utrikes Nyheter. I går anlånde dansk post af den 5, Berlinerpost af 3 och Hamburgerpost af den 2 dennes. Från Paris har man telegrafunderråttelser af den 2 och från London af d. 1 dennes. DANMARK och HERTIGDÖMENA. Enligt hvad National-Zeitungvill veta, går grefve BilleBrahes såndning till Berlin och Wien ut på att begåra de tyska stormakternas bifall till prinsen af Glucksburg adoptering och till utsörandet al förtroendemånnens projekt. En annan tysk tidning förtåljer, att storhertigen af Oldenburg vill opponera sig mot Gläcksburgs adoptering och göra sina egna anspråk på danska kronan gållande. Österrike, hvars bemedling storhertigen redan eftersökt, skall dock hafva förklarat, att det icke kan inblanda sig i saken. Krigsministern öfverste Fibiger har besordrats till generalmajor. Amiral Dahlerup, den afskedade chefen för österrikiska marinen, har ankommit till Kå penhamn. FRANKRIKE. Dagens vigtigaste åmnen åro Joinvilles kandidatur och departementsrådens utlåtanden. Hvad den förra beträssar, så år det nu så godt som satt utom allt tvifvel, att prinsen skall emottaga den. Till de 26 departementsråd, som uttalat sig för revisionen, komma nu ytterligare 10, hvadan hela antalet stigit till 36, medan blott 2 uttryckligen vågrat att begåra revisionen. Det år dock en tröst att finna, det de bonapartistiska tendenserna finna ringa understöd i departementsråden. Blott 4 hafva uttryckligen sordrat en förändring af 45 artikeln, som förbjuder presidentens återvåljande. Derimot hafva flera omfattat den ursprungligen från Bonapartiserna utgångna idn att påskynda valen till den nya nationalförsamlingen. En sak som noga år att mårka, år att de aldraslesta departementsråden till sina önskningar om revisionen tillfoga, att den bör ske på lagligt sått, i Ofverensståmmelse med författningen, hvilket man dock på förhand vet år ombiligt, enår 188 alltid blir mera ån 1 af 750, och så många medlemmar af nationalförsamlingen skola atltid rösta emot revisionen. En del af det legitimistiska partiet synes för allvar vilja göra Larochejaquelin till sin kandidat vid presidentvalet. Men man menar, att Hinrik af Bordeaux skall ogilla detta steg och heldre uttala sig för sin vårde själafrånde Louis Bonaparte. Ja, i ett tyskt blad, -Frank. Zzeit.påstås det, att hr Henrik, troligen af rådsla för Joinvilles kandidator, gifvit legitimisterna order attoperara med bonzpartisterna emot orleanisterna och republikanerna. Samma blad beråättar att vid det legitima hofvet i Frohsdorf beslutats, att Henrik af Bordeaux skall begifva sig till Ischl för att der uppvakta sin vårde beskyddare kejsar Frans Josef och dennes allierade konungen af Preussen. De deciderade legitimisterna ogilla Berryers och hans kotteris allians med hr Bonaparte. Få nu se, om de foga sig efter ofvannåmnde order. De bonapartistiska och en del legitimistiska blad draga med mycken ifver i hårnad emot Joinvilles kandidatur. Värst ansåktas den aftele Constitutionel. De förutsåga, att prinsen skall störta konstitutionen och föra Frankrike tillbaka till kartan af 1830. Man ser håraf, att de begge partierna hysa mycken fruktan för att se den orleanistiska prinsen som president. Dufaure förljudes hafva i sinnet, att så onart natianallårsamlingen åter tråder tillsam