Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 september 1851, sida 2

I Hr grefve Lagerbjelke har likvål icke lyckats att vinna mera ån en hufvudsaklig votering, den neml. hvilken i gårdagsbladet omnåmndes angående det absurda anspråk, att det bolag, som nu bildar sig för ett stort industrielt företag, skulle kunna stålla en såkerhet, som kunde godkånnas, att efter 40 år aslemna ett så stort arbete som en 15 mils jernväg i fullgodt skick— en såkerhet som icke gerna skulle kunna presteras på annat sått, ån att man t. ex. deponerade en mot anlåggningskostnaden svarande summa i någon bank eller n. d. I går afton berodde voteringarne på den knappaste pluralitet, och åfven i dag hafva hr frih. Palmstjerna, grefve Lagerbjelke, hr Printzensköld och hr grefve Eric Sparre på en enda röst tappat en votering, som gick ut på icke mindre ån att regeringen skulle, når som helst jernvågsbolaget ansåges icke fullgöra sina skyldigheter, ega rått taga jernvågen i besittning m. m. Imellertid år nu ändtligen protokollsutdraget åfven hos adeln på eftermiddagen justeradt, och statsutskottet sammantråder redan i eftermiddag kl. 5 för att uppgåra förslag till sammanjemkning samt föreslå voteringspropositionerna. En inbjudning i frågan från borgareståndet har ånnu icke blifvit hos ridderskapet och adeln bordlagd, och ett förslag till inbjudning hos presteoch borgarestånden att förena sig om de af adeln beslutade sörändringar, år å riddarhuset begårdt på bordet. Saken år således beklagligen ännu icke på ren sot.För vår del anse vi, tvårtimot Bores åsigt, icke blott den beståmning, att jernvågen efter de 40 årens slut bör lemnas till staten i fullgodt skick, vara högst nådvåndig; utan vi påstå äfven att det gjorda försldagets antaglighet till icke ringa del beror på antagandet af vissa andra försigtighetsmått, hvilka likvål icke kunnat genomdrifvas. Till dessa råkna vi följande bestämmelser: 1:o att staten skall ega rått tillse, alt taxorna får transporten icke öfver höfvan godtyckligt uppstegras, hvarpå man sett ett och annat exempel; 2:o att staten skall ega åtminstone en ledamot med i direktionen får att bevaka dess intresse vid anlåggandet af jernbanan, hvilken enligt all rimlig förmodan bör kunna ästadkommas med högst betydligt mindre kostnad ån den föreslagna; 3:o att staten skall ega råttighet att, mot någon beståmd afgift, begagna jernvågen för befordrande af brefpost och trupptransporter o. s. v. Imellertid börja nu slera personer, som annars åro varmt öfvertygade om nyttan af förbättrade kommunikationsanstalier, hysa tvekan att antaga jernvågsfsörslaget. sådant det nu år assattadt. Man beklagar allmånt, att -en så vigtig fråga som denna blifvit bragt å bane på yttersta stunden af rikets stånders sammanvaro och forcerad på ett sått; som synes visa bemödanden att genomdrifva densamma mera på öfverraskningens ån på den mogna eftertankens väg. (Å. B.). Att frågans framställande just vid riksdagens slut år blott en taktisk manöver, inses nu mer och mer. Man anmårker för öfrigt med råtta den inkonseqvens, hvartill rikets stånder gjort sig skyldiga, når de, (efter att hafva afslagit frågan om jernvåg mellan Fahlun och Gefle, hvartill förslaget likvål var fullståndigt utredt och grundadt på auktoriteters yttrander, — ett förslag, som fordrade mindre statsbidrag och var uppgjordt på långt billigare vilkor och som egde en garanti får utfårandet uti de personer, som derför stodo i spetsen) antaga ifrågavarande förslag, i hvilket intet af dessa nådvåndiga vilkor för statens ingående i företaget år uppfylldt. Landsorten. ATTAN n.CN. 3 122 -. 2 oc