Insändt. Med anledning af en i gårdagens tidning införd, oriktig och förvrängd framstållning, rörande mina åtgårder vid sprutan N:o 1 förliden gårdag, får jag afgifva nedanstående fårklaring, för att inför allmånheten visa huru oförskämdt jag blifvit anfallen af insåndaren, endast derför att jag samvetsgrannt uppfyller en af de skyldigheter mig åligger såsom medborgare uti detta samhålle. Redan uti förra veckan beståmde en af magistratens ledamåter, som har inspektion öfver brandthuset. att Sprutan efter undergången reparation skulle profvas, såsom förliden gårdag kl. 9 f. m. Emellertid intråffade, som kåndt år, nåmnde dag tidigt på morgonen eldsvådan i Majorna. Sprutan jemnte manskap utryckte derpå, men ankommen osvanför Stigbergsliden, erhölls order af hr polismåstaren att återvånda till staden. Vid ankomsten till stora torget omkring kl. 6, underråttade jag manskapet att sprutan samma dag skulle profvas och hemstållde derföre, om det icke nu vore låmpligast att så skedde, då sprutan jemte attiraljen vore ute och manskapet samladt. Detta bifölls utan att jag förmårkte något missnöje; de som begårde att få gå hem, erhöllo tillåtelse dertill. Hela tiden, som åtgick för att profva sprutan, var högst en half timme, hvarimot uppropet instålldes, hvilket såkerligen upptagit en lika lång tid. Se hår den tilldragelse, som tyckts ha satt insåndaren så många myror i hufvudet. Håraf kan nu något hvar finna, hvilken man insåndaren måtte vara, som icke kan gå till Stigbergsliden och åter till staden samt derefter taga i pumpstången några minuter, utan att utbrista i klagolåt öfver trötthet och utmattning efter sådane ansträngningar. Götheborg den 2 Sept. 1851. W. Lyon, Brandtmåstare vid sprutan N:o 1.