kättegångsoch Polissaker. Sistliden gårdag stod inför polisens dombord 2:ne unga dagdrifvare, Patrik Julius Pihlqvist och Johan Hindriksson, båda endast syllda 15 år, anklagade att Lördagen d. 23 ÄÅugusti hafva uti jernbårare-åldermannen Niklas Börjessons trådgård olofligen tillgripit honom tillhörige ett par svarta byxor af klåde, en våst af dito och en annan af siden, hvilka klådespersedlar de samma dag försålt till 2:ne för dem okånde fiskare mot 2 rdr rgs, eller I rdr 12 sk. för byxorna och 18 sk. för hvardera af våstarne. Vid förhöret förnekade Pihlqvist med lika oblygt lugn, som en gammal i brottets skola utstuderad skålm, all vetskap om ifrågavarande tillgrepp, hvarimot den andre stackarn under synbar ånger och sinnesrårelse fritt och otvunget erkånde förseelsen och redogjorde för åfven de ringaste omståndigheter vid stölden samt uppgaf att Pihlqvist var den som först gaf förslaget och var lika delaktig vid dess utförande. Hr polismåstaren uppmanade nu Pihlqvist i allvarsamma ordalag att hålla sig till sanningen och lyckades slutligen efter mycken möda att förmå honom dertill. — Pihlqvist lärer förut varit föremål för Polisens behandling. Sedan den å fisktorget stationerade poliskonstapeln upplyst, att de fiskare som köpt det stulna godset skulle den ene hetat August och den andre Axel Krusell, uppsköts målet för dessas inkallande. En f. d. poliskonstapel med namnet Nilsson hade af sjökapten Sonnenstein sistl. gårdag blifvit uppkallad till poliskammaren dersöre att han af Sonnenstein mottagit 3 rdr 16 sk. bko, utgörande Sonnenstein ådåmde böter, utan att hafva dessa behörigen redovist. Då målet påropades, tillstådeskommo Sonnenstein och Nilsson, hvilken senare vål erkånde sig hafva mottagit bötesbeloppet, men sade sig beståmdt öfverlemnat detsamma till registratorn, som i anledning deraf inkallades och försåkrade, att han icke af Nilsson mottagit ifrågavarande böter. Nilsson erbjöds nu att med ed bestyrka sin uppgift; en våndning af saken som Nilsson såkerligen icke beredt