Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 augusti 1851, sida 1

— VV — —— blefve det imellertid att tillse, huruvida konungens rådgifvare uti ifrågavarande fall uppfyllt sin skyldighet. Något förmynderskap ansåg han ståndet icke mera behöfva på den ståndpunkt af bildning och upplysning, hvilken det för närvarande innehade. Härutinnan instämde en mängd af ståndets ledamöter. — Sekreteraren begärde då att få anmärka, det ingen diskussion om det ifrågavarande ämnet kunde få ega rum. Ola Månsson medgaf rigtigheten af denna anmärkning; men yttrade tillika, att det aldrig kunde anses strida mot grundlagen att i ståndet yttra sig öfver ett ämne och få sina tankar tagna till protokolls. Han beklagade alltså för egen del resultatet, lyckönskade regeringen till de fördelar den derigenom komme att vinna och till den sympathi konungens afslag komme att väcka i landsorterna. Med Ola Månsson förenade sig många af ståndet. — Nils Strinnlund och Lars Olsson voro mycket belåtna med hvad som skett, af det skäl alt man nu sluppe bråket och besväret att vid hvarje riksdags början utse en sekreterare. Att skälet för belåtenheten är ypperligt, torde ingen vilja neka. Derefter föredrogos och biföllos statsoch lag-utsk:s bet. n:o 56, lagutsk:s n:ris 53—57 samt lagoch ekonomiutsk:s n:o 34. I alla stånden har tillkännagifvits, att rikets ständer komma att hemförlofvas så snart jernvägsfrågan hunnit blifva afgjord. Med remisser och återremisser kommer den nog dock att räcka under den sista återstående delen af Augusti månad och måhända hela 8 dagar af den nästföljande. Statsrådets åsigter, rörande nyssbem. fråga äro delade; ståndens äfvenså. I bondeståndet går den bestämdt icke igenom. Kronprinsen är för statsutskottets förslag, H. M. Konungen åter mera mot än för detsamma. Tidsutdrägt, diskussioner och bearbetningar från alla håll komma alltså såkerligen icke att fattas, om blott ett enda stånd återremitterar betänkandet. Riddarhuset har, på det att frågan må få den utgång, som H. K. H. kronprinsen önskar, i dessa dagar erhållit en betydlig förstärkning, tillochmed från mera aflägse orter. Der anser man den ock med full säkerhet komma att gå igenom, äfvensom i Presteståndet, efter en återremiss. I borgareståndet, der hr Petre m. fl. äro emot densamma, är utgåvgen tvifvelaktig. I början ville man anse den vara af bevillningsnatur, och om denna åsigt kunnat göra sig gällande, hade den blifvit föremål för behandling i först. statsutskott, äfven om den af tre stånd bisallits. Nu derimot hafva partierna kommit öfverens om att betrakta den såsom varande af ekonomisk natur. Den behöfver alltså, för att gå igenom, blott tre stånds samtycke. Stadna åter två stånd imot två, så är den för denna gången förefallen och riksdagen kommer ofördröjligen att afblåsas. I morgon (den 27 Aug.) förekommer den i alla stånden. Riksståndens plena d. 24 Aug. e. m. Ridderskapet och adeln afslog lagutskottets bet. n:o 57, hvari tillstyrkes upphäfvandet af akademiernas jurisdiktion. Samma utskotts bet. n:o 58 bifölls. — Lagsamt allmänna besvärsoch ekonomi-utskottens bet. n:o 34, ang. ändring af4, 5 och 6 8å byggningsbalken afslogs. Riddarhns-utskottens memorial n:o 16, om förändring af ridd. och adelns representationssätt, fick en eloge af hrr Brakel och frih. Cederström. Betänkandet, hvari föreslås att med ämnet — måtte anStå till nästa riksdag, bifölls. Preste-, borgareoch bondeståndens plena voro denna dag ytterst glest besökta, och tiden upptogs med protokollsjustering och bordläggning af från utskotten ankomne betänkanden och memorialer. Hvar man kommer undras det öfver, att Rikets Ständer velat utsätta plena på en söndag. Exemplet kommer nog mer än en gång att åberopas. Konselj har man sett hållas på en söndag, och den, som anmärkte förhållandet såsom sabbatsbrott, fick 3 års fästning. Kanske vore risken enahanda, om samma anmärkning nu gjordes mot Rikets Ständer. —