Utrikes Nyheter. ENGLAND. Det stora katholska mötet i Dublin har, såsom vi redan omnåmnt, aflupit utan några synnerliga oordningar. Det hade åfven trässats temligen allvarliga försigtighetsmått; alla trupperna höllos i beredskap i kasernerna och 300 polisbetjenter höllo besatta tillgängarne till stållet der mötet hölls. Äfven den katholska komiten hade organiserat sina anhångare af de lägre klasserna och de ådagalade en god disciplin. Alla butiker voro stångda och alla affårer hvilade. På tribunen befunno sig 12 prelater, deribland en biskop från Edinburgh, en från Hyderabad och en från Savannah i Amerika. Resolutionerna antogos alla enståmmigt med bifallsrop; den första förklarade kyrkotitel-akten för en krånkning af katholikernas emancipation; den andra förklarade drottningens ministrar för förrådare mot den borgliga och religiösa frihetens sak och ovärdiga af alla brittiska katholikers förtroende. De vigtigaste resolutionerna angingo stiftandet af en förening till katholska lårans försvar (-CatholicDesence-Association-), hvars organisationskomitk består af 50 personer med verkebiskopen af Westminster (kardinal Wiseman) i spetsen. Denna komitå hade redan påföljande dagen sitt första möte, för att uppsätta statuterna för föreningen och de adresser, som blifvit beslutade å det stora mötet d. 19. — Äfven ett annat måte, af helt olika beskaffenhet, har hållits i Dublin d. 21 dennes, vid hvilket stadens lordmayor presiderade och som hade till föremål inråttandet af en regelmåssig ångbåtsfart emeilan Irland och Amerika. Det beslöts att bilda ett sållskap med ett kapital af 500,000 K, hvilket skall genomföra denna plan. PORTUGAL. Vaken utfalla i allmänhet till förmån för de moderata kartisterna och progressisterna. FRANKRIKE. Dagens politiska interesse koncentrerar sig kring en artikel i det bonapartistiska bladet patrierörande låsningen af den förestående krisen 1852. I denna artikel föreslås, att valen till nåsta nationalförsamling må företagas redan i December, på så sått, att de ske successift, blott i några departementer åt gången. Sedan skulle man råtta sig efter resultatet af dessa val. I håndelse de utfalla demokratiskt eller socialdemokratiskt, så skola, menar -patrie,presidenten och den ånnu 5 månader fungerande nationalförsamlingen uppbjuda alla sina förenade krafter för att göra den nya församlingen oskadlig, hvilket, förstås af sig sjelft, hufvudsakligen kunde ernås genom en förlängning af monsieur Louis Bonapartes presidentskap. Är deremot den nyvalda församlingen konservativ, då måste, menar -Patrie,den nuvarande församlingen genast rymma sältet. Vidare påyrkas, att genom en lag beståmma strånga straff för underlåtenheten att deltaga i valen. Denna artikel, hvilken för ösfrigt redan desavouerats i en annan bonapartistisk organ, le Constitutionel, ger sig icke eller ut för att uttrycka regeringens åsigter. Den synes imellertid, liksom flera tidigare artiklar i le Constitutionel, vara ämnad att prösva allmånna opinionen. PREUSSEN. Köln. Zeit. meddelar sina låsare, att den för framtiden icke mera kan diskutera regeringens åtgårder, enår den blifvit officielt underråttad om, att, derest den fortsatte sin opposition, skulle man vidtaga de strångaste mesurer emot densamma. Tillika beder redaktionen sina korrespondenter, att afhålla sig från hvarje råsonnemang, som kunde misshaga regeringen, och blott inskränka sig till beråttandet af fakta. ÖSTERRIKE. Man vill veta, att Ryssland såndt en ganska positiv not till Konstantinopel, hvari det uttalar sig mot Kossuths och medfångars frigifvande ur fångenskapen utan Österrikes samtycke. I fall en åfverenskommelse skulle kunna tråffas om deras frigifvande, förklarar sig Ryssland emot deras befordrande till England och fördrar deras försåndande till Amerika. En dylik not skall åfven vara afgången till London. Inrikes Nyheter.