Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 augusti 1851, sida 1

Harald hade icke skrifvit hvilken dag han skulle anlända; följakteligen var ingen ute vid Toldboden för att mottaga honom, han fick ej engång ögonen på ett enda bekant ansigte. Han var till mods som om han hade blifvit fråmling i sitt eget fådernesland. Ock åndå! . . . . fartygen med danska flaggan, Holmen och soldaterna i den råda drägten, voro ju allesammans gamla bekanta, och de påminte honom om hans lyckliga barndomstid. Med glådje hörde han åfven sitt modersmål; huru ljuft klingade det ej i hans öron! Derimot tånkte han väl också, att det Poetiska lif han fört en hel sommar nu var förbi, och att det lif han nu gick till möte, kunde blifva