Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 augusti 1851, sida 2

HH makilg genius då men mimmdelsdk T051 Gudomligt talte till mitt häpna bröst.De nu anförda stållena må endast tjena såsom exempel. Samlingen år rik på dylika. Vi komma nu till 3:dje afdelningen: de humoristiska dikterna. För att få ett begrepp om förf:s förmåga i denna genre, behöfver man blott genomlåsa poemerna Pipan, En qvastgubbes ansökan att bli borstbindare, humoristiska betraktelser vid ett nytt årsskifte, Lustresan o. n. a. Förf. förstår att, medelst sina af lif och qvickhet blixtrande infall, ovilkorli2 2: . 2 gen framkalla låsarens löje och vi trotsa åfven den mest inbitne misantrop att vid genomgåendet af ofvan uppråknade stycken förblifva allvarsam. Vi våga uppmana fört. att framdeles egna sin poetiska verksamhet företrådesvis åt den humoristiska genren. 4:0) Imitationer, öfversättningar och bearbetningar. Denna asdelning år icke serdeles rikhaltig, men de serskildta styckena desto bättre valda. Vi göra kanhånda oriktigt att benåmna en del af dessa stycken öfversdttningar. Såsom ex. torde få anföras Grafven, af Salis. Detta poem skulle måhånda riktigare kunna benåmnas: Svenskt Original, efter en tysk ide; ty hr B. har åt sin -öfversättningförstått gifva en helt ny, med den tyska sörebilden mycket olika, fårg. Vi tveka ej att öppet uttala vår äsigt, att den Salisska och Bäåcklundsska Grafven ej tåla någon jemnförelse sinsemellan. Den femte afdelningen borde måhånda råtteligen blifvit nåmnd till sist, ty, som bekant, åro de s. k. Iillföllighetsdikterna ej sårdeles vål anskrisne. De, som föresinnas uti ifrågavarande samling, åro till större delen författade på begåran, mestadels vid samiljehögtider och kunna i sitt slag kallas ganska lyckade. På åtskilliga stållen hafva vi dock ej rått kunnat följa förf:s tankegång, t. ex. pag. 13, rad. 7, der det talas om ett framtidsminne, pag. 75, rad. 20 21: -Mätlte glådjens sljerna lysa dina darpag. 76, der det heter -Må du — — — sorgen glömma, når du ej af den år störd. Detta synes oss icke serdeles svårt. Derimot förete sångerna På en födelsedag (pag. 76) och Nyårsgratulation till en Skald och Litteratör (pag. 77) många stållen af högt vårde, isynnerhet hvad betråffar formen samt valet af nya, originella ord och uttryck. Den 6:e afdelningen: Dikter på främmande språk, innehålier blott 5 poemer, hvaribland 2 å endast 2:ne rader hvardera. Af dessa få profbitar finner man imellertid ögonblickligen att förf. lika lått, ledigt och behagligt förmår behandla tyskan, franskan och engelskan, som sitt modersmål. Få åro de svenska skalder, om hvilka detta kan sågas! Sista sidan af boken upptager en temligen vidlyftig förteckning å råttelser och tillågg. Vi våga tro, att denna kunnat blifva betydligt kortare, om förf. ej sramsarit alltför strångt mot sig sjelf. Större delen af tryckselen åro nåmnl. sådane, som hvarje låsare sjelf med låtthet råttar; en del åndringar kunna vi tillochmed alldeles ej gilla, t. ex. att sid. 3 rad. 30 ordet -hrimmel åndras till -vimmel.(Man jemnför Tegners sång för Jemtlands jägare: Det rör sig, det hvimlar vid skogens bryn Gc.) Detta anmårkes dock endast i förbigående och får att visa, att vi med uppmårksamhet granskat det hela. Hvad nu den mera materiella delen af samlingen, vi mena papper, tryck, eller med ett ord -det yttre angår, år allt utfårdt med den smak och elegans man år van finna hos de arbeten, som utgå från hrr Gumpert Comp:s ossicin. Betråssande priset, hafva vi hört en och annan anmårka, att detsamma synes nog högt. Vi kunna ej inståmma häruti. Då man betånker, att arbeten af sådane skriblerer som hofpoeten Båckman, apotekaren Riis m. fl. dylika betalas med ett, i förhållande till deras vårde orimligt högt pris, torde 1 rdr bko alldeles ej kunna kallas dyrt får ett verk sådant som hr Båcklunds, hvilket i alla asseenden fördunklar ofvannåmnda pecoraliesörfattares opera. Vi sluta med att förutspå -Utslygter till Parnassen, en rask afsåttning, och tro oss A 1. 2 sa 1 1 1 p —