Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 augusti 1851, sida 2

Afven hos oss! Med harm och förvåning har frihetsvånnen sett, hurusom den utlåndska reaktionen lårt och demonstrerat, att militåren bör stå utanför landets lagar, isolerad från landets medborgare, samt att soldaten bör lyda sin förmans befallning blindt, äfven om den ginge ut på de mest betånkliga och samhållsvådliga saker. Om vi också anat att vederbårande råfven hos oss tänkt i hufvudsaken lika med den utlåndska reaktionen, så hafva vi dock icke förr ån nu sett sådana tankar af dem uttalade. Krigsvetenskaps Akademiens Tidskrifts 7:de håfte slutar med en liten, men naggande god artikel om Åktning för förman, undertecknad af den kånda signaturen J. A. H(azelius). Den innehåller — såsom Najaden riktigt anmärker — en hel hop kärnspråk, hvaraf vi icke kunna underlåta att meddela det väsentligaste: ÅÄsidosättes — heter det — denna aktning af en soldat eller af en yngre ossicer, så kan det förklaras af okunnighet om vårt stånds fordringar. Men sker det af en åldre officer, duglig, upplyst och ansedd, med högre grad af sin konung hedrad, så kan det endast härröra af glömska, eller af den oriktiga förestållningen, bibringad af en låttsinnig press, att det skrifna ordet bör vågas med annan vigt ån det talade, eller att riksdagsmannakallet beråttigar att i afgifna yttranden sörbise förmanskapet. Det år ganska sant, att våra krigslagar, stiftade på en tid, då nårvarande förhållanden icke kunnat förutses, fria, genom sin tystnad, i skrift, hvad som vore straffbart i tal, samt att våra grundlagar tillåta riksdags-mannen att skydda krigs-mannens förseelser. Detta allt år ganska sannt och ganska illa. Men bår denna råttighet — om annars så bör kallas medgifvandet att handla orått — begagnas? Då den begagnas af åldern, af graden, af dugligheten — hvilket efterdåme för ungdom i år och tjenst! Om den, som till armn — eller flottan förer sin konungs bud, icke år från underlydandes mun eller penna skyddad för bittra ord — förtjenta eller oförtjenta från riksdagseller partimannens ståndpunkt, det hörer icke hit — hvad skydd skall då fordras för regementschefen, kompani-chefen, korporalen? o. s. v., o. s. v. Den som iklåder sig soldatrocken, skulle således asklåda sig alla en riksdagsmans och medborgares råttigheter!