Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 augusti 1851, sida 2

oo JM TMS LM GFPF!444411110 4 00911 14— sareprest. Utrikes Nyheter. FRANKRIKE. Underråttelserna hårifrån hafva nu ett par veckor varit utan synnerligt interesse. Utom valet af permanenseller bevakningsutskottet har åfven omval ågt rum af nationalförsamlingens president, vicepresidenter och sekreterare. Dessa embetsmåns sullmakter voro annars först slut d. 12 Augusti, men då de åro sjelfskrifna medlemmar as bevakningsutskottet, fann man vål deri ett motiv sör anställandet af omvalet före seriernas intrådande. Först med dagens post år att sörvänta en sullståndig förteckning så vål å utskottets medlemmar som å den nya byråen, såsom nationalförsamlingens embetsmän in corpore kallas. Man vet imellertid, att Dupin med 342 röster blifvit återvald till I president. — De elyseiska bladen fortfara att agitera sinnena till förmån för presidentskapsförlängningen. En ny anhängare lörljudes bonapartismen ha vunnit i hr Guizots vårda person. Det tillochmed omtalas, att han skall uppstållas som partiets kandidat vid det val af en folkrepresentant, som, till följe af general Magnans afgång, förestår i Paris. Såsom ett annat partis kandidat vid samma val omsörmåler ett föga troligt rykte prins Joinrille. 5 val i departementerna till nationalförsamlingen hafva alla aslupit till bonapartisternas fördel, hvaröfver partiet jublar icke litet och vill deraf draga den för sina förhoppningar smickrande slutsatsen, att de bonapartistiska sympathierna ännu åro oförminskade ibland solket. Falskheten af denna slutsats är dock påtaglig. då söljande trenne omständigheter tagas i behörigt betraktande. Först och srämst skänker förvaltningens centralisation regeringen ett utomordentligt stort inflytande vid valen; för det andra har det republikanska partiet helt och hållet afhållit sig från allt deltagande i dessa val och för det tredje, hvilket år det vigtigaste, har lagen af d. 31 Maj beröfvat halfva nationen sin rösträtt. Bonspartisterna sky icke eller några medel, blott de leda till målets vinnande. Den som i detta hänseende minst !åter genera sig af några skrupler synes vara hr Louis Bonaparte sjelf, så vida man får döma af hans föregåenden. Såsom upplyst blifvit vid Cabets råttegång, har den store mannens lille nevö, för att erhålla presidentembetet, icke aktat för rof att söka en allians med sjelfva kommunisterna. Louis Bonaparte,har Cabet förklarat i sitt försvarstal, kom till England (Cabet var derstådes i langsslykt). Hans vånner önskade att vinna mig för hans sak. De lågo öfver mig, för att förmå mig till ett samtal med honom. Jag samtyckte dertill. L. Bonaparte besökte mig tre eller 4 gånger under namnet Durand. lan ejorde sig mycket omak, för att öfvertala mig till att understödja hans sak. Han trodde, att jag kunde göra den stora senster. Man sörespeglade mig makt och ärestållen. Jag förvågrade mitt understöd. Hvad såges om ett sådant oförsynt politiskt vingleri. — Största delen af tidningarne äro belätna med att nationalförsamlingen tagit sig serier, emedan de hoppas att representanterna med fördubblad anstrångning och ökad verksamhet i hemor terna skola verka för sina partiinteressen. En stor del af majoritetens medlemmar hafi va redan lemnat Paris, hvilket strångt tadlas af Constitutionel,troligtvis emedan den befarar att de kunna störa de bonapartistiska bearbetningarne af departementernas generalkonseljer, som skola sammantråda den 25 dennes. Venstran ämnar att under ferierna i Paris hafva ett särskilt utskott med Michel ) (de Bourges) till ordförande för att bevaka regeringen. Till följe af ferierna måste flera vigtiga angelägenheter uppskjutas. Deribland äfven kommunallagen. Bland saker, som komma att afgöras före serierna, befinner sig åfven det af Paris begårda lånet å 50 mill. Till förslaget hårom har inrikesministern proI ponerat det tillägget, att kommunen skulle förskottsvis få uttaga 20 millioner hos franska banken. Pråfningsutskottet år ståmdt till sördel för förslaget. — Nationalsörsamlingen har d. 30 Juli samtyckt till teatercensurens förlångning ända till slutet af 1852. — såa