Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 augusti 1851, sida 1

A MER RAARSS I Ett bref från Fredrik Clausen till hans syster Clara. Båsta syster. Jag har lofvat dig ett bref och vill hålla mitt löfte. Jag år lycklig och nöjd. gifve Gud, att jag visste detsamma om er derhemma. Jag har fått arbete hos arkitekten Schinkel. Då jag sade honom jag begagnat den polytekniska skolan i Köpenhamn, låt han mig teckna några planer, och vi kommo snart öfverens. Jag får bra betalt och sänder dig derför några småsaker från Berlin, hvilka jag hoppas skola göra dig nöje. Jag talar redan Tyska temligen flytande och förstår hvartenda ord. Det år obeskrifligt interessant att se ett nytt national-lif framför sig, ja, att deltaga deri genom att tillegna sig så mycket som möjligt af språket. Vårt eget national-lif riktas, utan att det, som med råtta framför allt eger vår kårlek, derigenom hotas med förstöring. — I går afton var jag på spektaklet, man gaf Göthes Faust. Ack, min goda syster! det må du tro var en njutning! Jag glömmer aldrig det intryck denna pjes gjorde på mig. Du kånner detta den stora skaldens verk. Han vill visa huru annorlunda sakerna se ut inför den gudomliga råttfårdigheten ån inför den inbillskes och sjelfklokes Ögon, samt huru den arma syndaren oftast år renare ån den uppblåsta Pharissen.