Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 augusti 1851, sida 1

presteståndet biföll sammansatta lagoch ekonomi utskottens bet. N:o 17, hvari tillstyrkes en underd. skrifvelse om vilkoren för utlåndsk mans naturalisation i Sverige, åfvensom statsutskottets utl. N:o 242 och ekonomiutskottets N:o 122. Borgareståndet företog till behandling statsutskottets uil. N:o 155, hvari afstyrkes väckt motion om årligt arfvode åt expeditionssekreteraren Richert. Betånkandet blef enhålligt återremitteradt för bifall på begåran af hr Lagergren, som ansåg någon vidare utredning af nationens skyldighet i detta fall obehöflig. Flere talare yttrade sig med mycken skärpa och pärma mot nåmnde utlåtande, som de funno vara dikteradt af partisinne, partihat och andra dylika oådla motiver. Sedan bankoutskottets memorial N:ris 61—63 blifvit lagde till handlingarne och den i N:o 64 framstållda voteringspropositionen godkånd, föredrogs ekonomiutskottets betånkande N:o 121, ang. skjutsningsbesvåret, hvilket föranledde en mycket liflig och långvarig diskussion, under hvilken hr Björck synnerligast upptrådde mot den 14:de punkten samt yrkade återremiss. I debatten deltogo dessutom hrr Lagergren, Halling, Petr, Wern, Gråå, Palander, Hesselgren, Muresn och Ekenman m. fl., hvilka alla, med undantag af hr Petrå, yrkade bifall. Förslaget i andra punkten att böja skjutslegan till 20 sk. bko gillades med 25 ja mot 13 nej. Vid 3:dje mom. beslöt ståndet, att skjutslegan för ståder, der ingen entreprenad finnes, skall höjas till 24 sk. De öfriga punkterna biföllos. Det i samma utskotts utlåtande gjorda förslag, att församling skall höras öfver ansökning att få på landet anlågga salubod, bifölls med den råttelse i ordalagen, som Ridd. och adelns till ståndet aflåtna inbjudning innefattar; dock måste votering deröfver anstållas, hvilken utföll med 18 ja mot 14 nej. För afslag talade synnerligast hr Muren, som lofordade landthandelns vålgörande inflytande och ansåg förslaget vara ett steg tillbaka och en inskrånkning i handelsfriheten. Mot ståndets beslut reserverade sig herrar Björck, Murtn, Wern, m. sl. Bondestandet låt sig föredragas statsutskottets utl. N:o 261 med förslag till sammanjemkning i anledning af riksståndens olika beslut, rörande extra anslag till föremål under 4:de, 5:te, 6:te och 7:de hufvudtitlarne. Ståndet beslöt att, med vidhållande af sina derom förut fattade beslut, godkånna eller låta bero vid de af utskottet framstållda voteringspropositioner. De förnyade betånkandena i brånvinsoch skjutsskyldighetsfrågorna jemte en mångd andra utlåtanden bordlades. Riksståndens plena d. 26 Juli f. m. Ridderskapet och Adeln företog statsutskottets bet. N:o 281 med voteringspropositioner i förstårkt statsutskott och gillade de föreslagna propositionerna. Af pevillnings-, lagsamt allm. besvärsoch ekonomiutskottens bet. N:o 3, ang. bränvinsbränningen, lades 1:sta S:s 3:djo mom. till handlingarne; den 6:te bifölls. Derester företogs till behandling 28:de S. Grefve Gyldenstolpe önskade att I:sta, 2:dra, 3:dje och 4:de punkterna måtte bisallas och den 5:te så förblifva vid hvad förut varit stadgadt, af det skäl, att genom desammas antagande alltför stora fördelar skulle tillskyndas den förut ingalunda vanlottade bränvinsbränningen och staten derigenom gå miste om en inkomst. Grefve af Ugglas ville, att sabriksbränningen skulle så mycket som möjligt understödjas, emedan husbehossbränningen med 25 kannors panna derigenom undertrycktes. vid anställd votering bifölls utskottets förslag med 25 röster mot 16. De öfriga punkterna dels biföllos, dels lades till handlingarne. presteståndet behandlade konstitutionsutskottets förslag rörande ändring af 39:de S R. O. (se ofvan) ech beslöt ståndet med 29 röster mot 13, att återremittera ifrågavarande förslag, såsom hvarken nyttigt eller behöfligt. De högvördige sörblifva sig alltid lika, såsom man ser. Så vidt i deras förmåga står, skall hvarje reform, vore den än så förnuftig och ändamålsenlig, hindras. Också voro de skäl, som vid tillfället anfördes, kostliga t. ex.: 1) att ju flera val som anställas, desto flera anledningar till osämja och split äro att förvänta; 2) att man ej på goda grunder kan välja mellan goda ledamöter (? !!); 3) att så länge vår ståndsförfattning är gällande, så länge bör ock ridd. och adeln innehafva främsta rummet, o. s. v. I minoriteten stadnade biskop Hallström, professor Carlsson, doktorerne Säve, SandBEN NR DvD