Götha kanal har kostat elfva millioner och ger en knapp rånta på 2. Ändock år detta företag en ren vinst för landet, ty allt det lilla lif, som finnes hår, år af kanalen framkalladt. Dotta torde vara ett dråpande argument för alla de ångsliga, hvilka i Sverige, som åndock kallar sig och, åtminstone hvad qvaliteten beträssar, ålven år jernets land, förhindra anlåggande af civilisationens stora pulsådror — jernvågar. Vi hafva jern och tråd och sten och folk och matsåckar — allt hvad som behåfves att anlågga en jernväg. Andock blifver ingen anlagd. Hvarföre? Jo derföre att kloka affärskarlar och börs-magnater taga söndags minen på sig och bedyra att det ej, skall löna sig. Det år ganska sannt, så långe man bara tånker på den högt ålskade råntan — men försök en gång att abstrahera från denna eder själs själ. Tänk på de omåtliga fördelar landet och folket skall vinna, och såg sedan om icke landets blomstring och folkets stegrande vålstånd också år ett slags rånta, hvilken det kunde låna sig åtminstone — att fundera på? På sjön Wiken i Westergöthland stretar ångfartyget ofvanför spetsen af Katrina kyrktorn — derefter sänker sig kanalen, i synnenhet utföre grosshandlaren och riddaren Schwans Pactolu — Trollhättan; ty medan för alla andra menniskor i Trollhättan rinner bara vatten, fast med en hiskelig fart, dock utan att komma dem vidare till godo, ån att de, efter en dryg och dyr resa, få se deruppå, så rinner för patron Schwan hela Trollhåttan af klart guld och blå och gula bankosedlar. Från Trollhåttan sänker sig Götha elf i sakta docering ned till Götheborg. Strånderna kring denna flod åro mer ån Jofligt ödsliga, men på sjelfva floden råder rörelse och lif, hvaraf man kan se, att man nalkas: -den bildade vestern.Slutligen trässar man i Götheborg denna pildade vester-, som år mycket allvarsam och högtidlig. dtheborss öppna platser åro breda och vackra; dess trottoirer ganska bra; dess gaslysning förträsllig; dess kanaler tåcka och dess gator — tomma. Götheborgaren och ånnu mer Götheborgskan tyckes hafva ingått i ett allmänt förbund att aldrig nånsin gå ut på gatan, eller sitta i fönstret. Man kan se att Götheborg år ett samhålle, som eger helsa; men det försmår eller förstår icke, eller föraktar att begagna helsans dagar för att skaffa sig en smula glådje. Det ligger något manligt i detta -bustle life och onekligen kan det åfven ha sina behag — för mannen. Han utfunderar på morgonen sina spekulationer; utför dem under middagen på börsen; expedierar om aftonen sin post och fråjdar sig når han går och lågger sig öfver de riksdaler han vunnit under dagens lopp. Sålunda aflöser den ena dagen den andra, och vill han hafva något afbrott från lifvets enahanda, så tar han några af sina många samlade rdr ur kassakistan, skaffar sig en kullstjelpande middag i sållskap med några herrar, som han dekorerat med den underliga titeln: vänner-, och njuter så af lifvets grossörsbehag. Allt detta år förtjusande och en man kan vara nöjd med ett sådant lif, ty medan han gagnar sig sjelf gagnar han åfven sina medmenniskor och samhållet, hvilket utan handeln vore en ödemark. Men qvinnan, — den arma qvinnan, hvad år väl hennes öde i ett sådant samhålle? Hon får vara med, hvarken på kontoret eller börsen, eller ens på de kullstjelpande middagarna, och år hon med på dem, afsåger hon sig likvål nöjet att blifva kullstjelpt. Hon åger intet, medan mannen åger allt. Hvad skall hon göra den hela långa dag? Visserligen har hon böcker, men det år ej nog att låsa, man måste åfven lesva ästetik-, och det år platt omöjligt i Götheborg. — -Götheborg-, sade en dame i går, ser öfsverallt ut som en dekoration med sin vackra fondridå, innan aktörerna kommit in på theatern Omdömet år icke sårande och måste vara tråffande, ty det yttrades utaf en dotter af Götheborg. och Götheborgs barn åro vida berömda dersör, att de aldrig såga någonting mindre fördelaktigt om sin mamma. Börsen i Götheborg har haft det missödet att blifva kolossalt utpuffad. Derför gör den a 2 2 L i OT 11 T sc