Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juli 1851, sida 2

Imrikes Nyheter. ö Cötkeborg. I I går inträssade hår, på den tid, som af hrr astronomer blifvit förutsagd, den totala solsörmörkelsen, — ett fenomen af djupt gripande (effekt och af en egen storartad prakt. I trådgårdsföreningens rymliga och vackra lokal var, likasom på flera andra stållen, en talrik menniskomassa församlad, uppmärksamt söljande förmörkelsens tilloch astagande. Under några minuter, då förmörkelsen var total, visade sig får det obeväpnade ögat en svartaktig rundel på himlen, omgifven af ett smalt blekt skimmer: nattligt mårker hvilade öfver jord och himmel. Men plötsligen såg man i den nordostliga kanten af den mörka skifvan en glänsande, skimrande punkt framblixtra, mot hvilken Ko-hi-nur och verldens alla öfriga ådelstenar måste synas glanslösa. Och i samma ögonblick framljungade från denna strålande soldiamant en måktig ljusslod, för hvilken mörkret blixtI snabbt flydde från de nordostliga till de syd vestliga delarna af horisonten. Att åskådarne erforo ett djupt intryck af det sållsamma skådespelet, kunde man finna åfven deraf, att de i allmånhet syntes hafva bortglåmt den annars dem imellan rådande skillnaden i stånd I och vilkor, och att de samtalade och meddelade sig åt hvarandra såsom gamla vånner I och bekanta. Mdåhånda skall det lyckas oss att framdeles utaf någon man af facket erhålla en kort beskrifning öfver den märkvärdiga tilldragelsen. Från Stockholm beråättas: Riksdagsgöromålen påskyndas med all ifver. Plena hållas i alla stånd, stundom 6 gånger i veckan. Icke desto mindre sinnas dock ganska många, som tvifla på att alla förhandlingar kunna medhinnas till den 20 i nåsta månad så, att riksdagen då kunde afblåsas. Sedan riksdagens öppnande har ej något enda plenum plenorum blifvit hållet. Man ser af dagens riksdagsnotiser, att konstitutionsutskottets sammanjemnkningsbetänkande i Represenlationsfrågan blifvit afgjordt i riksständen. be af utskottet föreslagna jemnkningar mellan adelsoch prestestånden i afseende på det lagerbjelkeska förslaget, hvilka gå ånnu långre i reaktionårt syfte ån detta, hafva, naturligtvis, af dessa båda stånd blifvit antagna. Borgarståndets pluralitet vidhåller envist det brinckska förslaget; och bondeståndet har icke velat frångå det af Bengt Gudmundsson modifierade Örebro-förslaget. Konstitutionsutskottet kommer således att förstårkas till votering öfver de tre nämnda förslagen, dervid det af adeln och presterskapet godkånda blir ja-proposition, och genom sårskild votering afgöres, huruvida det brinckska eller det gudmundssonska skall blifva nejproposition. Imellertid torde man kunna taga för afgjordt att det lagerbjelkeska förslaget blir hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag. Hade borgarständets pluralitet uppriktigt velat någon reform och kunnat förmås att sluta sig till det liberala bondeståndet, så hade troligen utsigten varit alldeles motsatt.