Article Image
Från Riksdagen. Biksständens plena den 15 Julie. m. Ridderskapet och Adeln låt sig föredragas statsutskottets memorial n:o 222, med förslag till voteringsproposition i förstårkt statsutskott i anl. af skedda återremisser å K. M:s proposition om ers tining af hasda kostnader vid kronprinsens och kronprinsessans förmälning. Förslaget godkändes. N:o 223, rörande ytterligare anslag till cellfängelser, bifölls. Af betånk. n:o 225, i anl. af återremiss å utl. n:o 162, lades 1 punkten till handlingarne; hvad den tredje betråffade vidblef adeln sitt förut fattade beslut. AÄ samma utskotts bet. n:o 226, i anl. af återremiss å utl. n:o 163, i fråga om extra anslag till föremål, tillh. civildepartementet, lades punkterna 1, 4, 6, 10, 11, 13, 16 och 21 till handlingarne; beträslande punk terna 3, 5, 8, 12 och 15 vidblef ståndet sitt förut fattade beslut; 7 punkten, hvari utsk. tillstyrker ett anslag af 39,486 rdr till fullbordande af en hamnanlåggning i Calmar, jemte förbättrande af inkörsvägen till staden, afslogs. l Lagutsk:s bet. n:o 29, med åndring i k. förordningen af d. 13 Juli 1818, ang. inteckning i fast egendom blef, efter en temligen vidlyftig diskussion, genom votering återremitteradt med 23 röster mot 19. N:o 30, om parters rått till återfående af till öfverrått ingifna handlingar, bifölls. Vid statsutsk:s utl. n:o 165 (finansdepartementets angelägenheter) sasthöll ståndet sitt i I punkten sattade beslut; den 3 lades till handlingarne. Af samma utskotts bet. n:o 228, återremiss på n:o 166 (ecklesiastikdepartementet) lades 3 och 6 punkterna till handlingarne; den 5 bifölls. Presteståndet genomgick statsutskottets utlåtanden : i anledniog af ståndens olika beslut i åtskilliga, till extra statsregleringen hörande frågor. I allmänhet förblef ståndet vid sina förut fattade beslut. De begårda 50,000 rdr till Hjo hamn biföllos; men den lilla staden Grenna bekom allsicke något statsanslag, oaktadt prosten Almqvist synnerligen mycket interesserade sig för detta lilla samhålle. Derefter föredrogs och behandlades konstitutionsutskottets utl. n:o 9 med förslag till ändring af 28 F R. F., med den syftning att utländske mån af utmärkt förtjenst skulle få beklåda landets akademiska lårostolar, åfvensom varda anstållde vid andra institutioner för vetenskap, slöjder och skön konst. För det framstållda förslaget i dess hela vidd talade professo rerne Lindgren och Carlsson, doktor Gumelius, biskop Hallström, lektor D. Söderberg och prosten Almqvist. De åter, som önskade att det andra alternativet skulle till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag blifva hvilande, voro: biskop Holmström, doktorerne Reuterdahl, Annerstedt, Såve och Sandberg samt prosten Ljungdahl och lektor Wallman. Vid anstålld votering antog ståndet med 22 röster mot 16 det af utskottet framlagda sednare alternativet. Borgareståndet företog först till behandling konstitutionsutskottets memorial n:o 9 (se ofvan.) Med 25 ja mot 20 nej beslöt ståndet att begge de i I mom. uppgjorda alternativa förslagen skola hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag. 2 mom., ang. utlånningars neturalisation, återremitterades med 23 röster mot 22, med förklarande, såsom ståndets gemensamma tanke, att i grundlagen äfven borde inflyta den ordning och de vilkor, under hvilka naturalisation må ega rum. I förslaget står nemligen endast, att dessa vilkor skola genom civillag faststållas. Af bankoutskottets betänkande n:o 57 bifölls 2 punkten, ang. anmaningsråkningarnes upphörande, med 28 ja mot 9 nej. — Den i n:o 58 föreslagna voteringsproposition godkändes. N:o 59, hvari tillstyrkes ett anslag af 3000 rdr till stora barnhuset i Stockholm, bifölls. Bondeståndet företog till behandling konstitutionsutskottets memorial n:o 9 (se ofvan!) Mot bifall till förslaget talade i synnerhet Strindlund, som ansåg det vara orätt att till lärare antaga utlänningar, då inom fåderneslandet så många trängdes om brödet och besarade, att genom ett så beskaffadt stadgande katholicismen möjligen skulle vinna mera insteg hår i landet. För bifall åter talade Ola Månsson, Rutberg, And. Eriksson fr. Örebro lån, Odin, Östman, And. Eriksson fr. Elfsborgs lån, Uhr, Nils Pehrsson och Nils Jeppsson. Votering anstålldes och utföll med 46 nej mot 34 ja; hvadan ståndet ansåg den föreslagna —— —— —— ——

22 juli 1851, sida 1

Thumbnail