Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 juli 1851, sida 1

kevisionsfrågan i Frankrike och året 1852. (Forts. o. sl. fr. N:o 155.) Då vi nu så till vida hafva gjort tingens allmänna låge klart för oss, så skulle det vara lått, att visa huru i hvarje sårskilt stat i Europa, allt efter de i densamma verksamma krafter, utvecklingens olika skiften måste aflöpa. Men vår uppgift består endast i att å ena sidan rikta låsarens uppmårksamhet på den europeiska vigtigheten af den i Frankrike förestående kampen, och å andra sidan antyda, att året 1852, för den betydelse det åger i Frankrike, icke nödvåndigt måste öfverallt medfåra ett afgörande resultat; att det alltså vål måste blifva ett kritiskt år, men icke för hvar man och får alla Europas lånder ett år som bringar i sitt sköte ett definitift asgörande; och att med ett ord detta år icke skall betecknas genom en allmån revolution eller ett allmånt undertryckande. Ja det år tillochmed ovisst, om Frankrike långre skall förblifva brånnpunkten för detta storartade idlif, eller om den vulkan, hvarpå vi trampa, skall öppna sig en krater, der vi minst förmoda det. Ty Frankrike år icke mera ensamt initiativernas land. Det var det emedan der det största förtryck, det vårrsta slåseri hade herrskat och liktidigt kulturen der stått i sitt högsta flor; det skall upphöra att vara initiativernas land, om dessa vilkor förefinnas i andra lånder. Redan den omståndigheten, att i Frankrike de stora principerna: monarki eller republik, kunna diskuteras på tribunen och i pressen, bevisar, att detta land redan kommit så långt att det möjligtvis utan blodsutgjutelse kan få dessa principer afgjorde, medan de i andra