Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juni 1851, sida 2

HTAU VädCHUATlssC 101J4IUQ 1 FTAånkrIke begynner en ny politisk sas. Önskningarne efter en revision af författningen tilltagaHan afbidar med tillförsigt landets manifestationer och nationalförsamlingens beslut med hänsigt till desamma. Hvilka pligter landet äsven fordrar af honom, skall han hörsamma det, och Frankrike, så vidt det ligger i hans förmåga, icke gå under. Rörande sin ställning till val-lagen yttrade han ingenting beståmdt. — I nationalförsamligen förekom ett andragande af Larochejaquelin om valreformlagens afskaffande. Detta andragande blef, såsom var att förvänta, skjutet åt sidan, derigenom att församlingen gick öfver till den enkla dagordningen. ENGLAND. Den 29 Maj var verldseapositionen talrikare besökt ån någonsin tillförne. De besökandes antal uppgick till 60,000, men ingenstådes förmårktes likvål någon oordning. Oaktadt de talrika folkmassorna och det varma vådret, var temperaturen, till följe af ett åndamålsenligt luftvexlingssystem, icke högre ån 20 Reaumur. — Cobden årnade de första dagarna i Juni föreslå en adress till drottningen, med anhållan att låta inleda underhandlingar med Frankrike om Ömsesidig förminskning af de stående hårarne. I Juni skall en fredskongress hållas i London. — Af kyrkotitelbillen åro blott de 2:ne första paragraferna antagna. Debatten var ytterligare uppskjuten till den 2 Juni. — En i Sydney på Nya Holland utkommande tidning beråttar, att, enligt en skepparberåttelse, engelska konsuln i Honolulu på Sandvichsöarne erhållit underråttelse, att vraket af tvenne fartyg antråffats i S:t Georgs sund, hvilka anses för Sir John Franklins. Tvenne engelska krigsskepp hade genast afgålt för att undersöka saken. — En telegrafdepesch från London af den 2 dennes förmåler, att underråttelser (utan datum) ingått, att Fransmånnen hota Sandwichsåarne. SCHWEIZ. Af de senast utvisade politiska flyktingarne hafva alla lemnat landet, utom några få Fransmån, som lyckats dölja sig så vål, att de undgått alla efterspaningar. Italienarne, deribland Sterbini, ha begifvit sig till England. SPANIEN. En komitå har nedsatts, med general Åarco del Valle till ordförande, får utarbetandet af en sörsvarsplan för Spanien och dess kolonier. TURKIET. 85 ungerska flyktingar, deribland Messaros, hafva lemnat Kiutiahia för att inskeppa sig till England, hvarifrån de sedan få fri resa till Förenta Staterna. Derstådes erhålla de af regeringen en landstråcka till gemensamt bruk. Framför Gallipoli ligger den amerikanska krigsångfregatten, som år beståmd för Kossuth med åtfölje. Det heter nu, att han och de öfriga ännu i Portens förvar befintlige flyktingar, den 1 Sept. få lemna Kiutahia. ITALIEN. Från flera håll berättas, att italienska demokratien förbereder sig på ett utbrott 1852. I nåstan hvarje stad i italien finnas vål organiserade demokratiska komiter, som ledas från London och Genua. I Kyrkostaten och på Sicilien råknar det radikala partiet sina flesta och ifrigaste anhångare. I Lombardiet år a issnöjet starkt, men fruktar för förtryckarne ånnu större. I Venedig ha de af kejsaren förunnade förmåner till en viss del slappat hatet mot Österrikarne. I Toskana har republikanska partiet blott en fast stådjepunkt i Livorno, i den öfriga delen af landet har det blott anhångare bland de bildade klasserne. I Neapel åro, om Calabrien undantages, blott de bildade radikale. I Sardinien åro de konstitutionelle åfvervågande och republikanerne förhålla sig stilla. — I Rom har en handelsbetjent, Pietro Ercoli, dömts till 20 års galerstraff, för det han på ett vårdshus bindrat en person från att röka. Bref från Rom af den 25 förmåla, att general Gemeaus sista energiska proklamation haft den verkan att mordanfallen upphårt. En dags senare notiser omförmåla ett rykte, enligt hvilka general Castellane skulle eftertråda Gemeau i befålet öfver franska ockupationskorpsen. — I Sardinien visar sig dep. kammaren obenågen att antaga tilllåggsartikeln i handelsfördraget med Frankrike. — Engelska gesandten i Florens hr Sheil har aflidit. — — — inrikes NyHweter.