Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juni 1851, sida 2

Article Image
revisionsmanöver. — En lag om missbruk al magnetism har förelagts statsrådet. — Regeringen låter taga notis om engelska deportationsvåsendet, emedan den har en plan att upphäfva slafhusen i Toulon, Brest 0. s. V. I och bilda förbrytarekolonier. Fransmånnens fålttäg i Kabylien har icke börjats särdeles lysande. General Saint-Arnaud har i spetsen för 12 bataljoner intrångt i Lilla Kabylien. Generalen behöfde en hel vecka, från den 11 till den 20 Moj, för att tillryggalågga en våg af blott 13 svenska mil. Kabylerne gjorde den intrångande fienden hvarje tum af sitt land stridigt, och blodiga strider föresöllo jemt och ständigt de 5 första dagarne. Ensamt träslningarne d. 12, 13 och 14 kostade Fransmånnen, enligt enskilta underrättelser, 650 man, deribland 27 officerare, i döde och sårade. Största sörlusten hafva 2:ne kompanier af 10:de linieregementet lidit. De blefvo, medan de gjort halt, plötsligt angripne af sienden, som smugit sig på dem emellan buskarne och bergsklystorna. De franska soldaterne blefvo språngde från hvarandra och söllo för kabylernas yataghaner eller nedstörtades från klipporna. I ett ögonblick stupade af de tvenne kompanierna deras 5 officerare och 43 man; 60 blefvo sårade; resten råddades blott derigenom, att en bataljon af 9I:de regementet kom dem till hjelp. Enligt en annan berättelse skola blott 20 af dessa olyckliga kommit undan blodbadet och uppnått Jågret, men utan packning, vapen och hufvudbonader. Samma dag måste en mångd sårade lemnas i sticket och följande dagen blefvo deras hufvuden jemte de nedgjorde soldaternes af de begge kompanierna af kabylerne utställde långs utmed armåns våg. Den 16 nådde general S:t Arnaud Djidjelli och upphåfde blockaden af denna stad. Den 19 uppbröt han derifrån på vågen till Bugia. Han stötte dock genast på lifligt motstånd, som den 20 förvandlade sig i en betydlig strid, i hvilken en stark massa Kabyler synes hafva deltagit. Genom en vål kombinerad och djerf manöver lyckades generalen afskåra 1200 Kabyler återtåget och tvinga dem att defilera förbi elden af 3 bataljoner, som fattat position på höjderna öfver dem. Enligt Monitören lemnade Kabylerna i denna affår 380 man på platsen och segern var så fullståndig att samma afton flera stammar erbjödo sin underkastelse eller begårde nåd. Man synes beklaga, att generalen företagit detta fålttåg med en allt för obetydlig styrka, och åfven hans dispositioner för öfrigt åro föremål för klander. — Utom andra tragiska episoder i detta fålttåg anföres isynnerhet bataljonschefen Balicons dåd. Den ne officer, som fallit i Kabylernes hånder, gjorde med ett pistolskott frivilligt slut på sitt lif, för att icke långsamt pinas till dåds. Nationalförsamlingens förhandlingar: Den 30 Maj deponerade 34 representanter af majoriteten revisionspetitioner, af hvilka några voro btäckte med 8 å 10,000 underskrifter. 5 representanter af venstran ingåfvo petitioner om allmänna rösträttens återställande. Buroche, utrikesministern, förelade till församlingens stadsastelse en tilläggsartikel i handelsfördraget med Sardinien, enligt hvilken franska handeln i Sardinien erhåller samma förmåner som den belgiska och engelska. Församlingen medgaf att detta årende erhåller en skyndsam behandling. — Den 31 Maj deponerade åter 23 representanter af majoriteten revisionspetitioner och 5 af venstran petitioner om allmänna rösträltens återstållande. Derefter företogs diskussionen af Moulins och Morins andraganden. Den sistnämnde af de begge värde herrarne förklarade genast, att han återtog sitt andragande, enligt hvilket ett förslag om författningens revision finge månad efter månad förnyas, emedan han icke vill splittra majoriteten, sedan den visat sig luta åt den meningen, att 3 minader skola förslyta, innan dylika förslag få förnyas. Efter en kort och obetydlig debatt, hvarvid alla talarne erkände nödvändigheten af att i revisionsfrågan gå till våga med största varsamhet, antogs första artikeln i den af utskottet föreslagna resolutionen, hvilken beståmmer, att alla revisionsandraganden skola remitteras till ett särskildt utskott. Andra artikeln, enligt hvilken förkastade revisionsandraganden få förnyas efter 3 månaders förlopp, bekåmpades båftigt af Jules Favre, som i stållet föreslog, att obetingadt förbjuda förnyandet af en gång förkastade revisionsandraganden. Hans amendement blef naturligtvis sörkostadt. Det väckte en viss sensation, att Cavaignac befann sig bland dem, som röstade för detsamma. Sedan ännu ett amendement blifvit förkastadt, antogs artikeln i den af utskottat föreslagna ossattning. Sedan dessa förhandlingar voro slutade öfverlemnade hertig de Broglie ett papper,som innehåll pyramidföreningens bekanta revisionsandragande. Den I Juni hade underskrifternas antal på detta dokument efivit till 4292 Mt anjafiga ÅÖrlaansk oo OK Avaltara du

10 juni 1851, sida 2

Thumbnail