Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 juni 1851, sida 1

landsthinget. Strindlund ansåg, att enär herr Brincks sörslag, som af Sahlström m. fl. blifvit förordadt, endast vore ett uppkok på det kongl. förslaget, hvilket vid riksdagens början af trenne stånd förkastades, beböfdes icke derpä spillas många ord. Äfven Bengt Gudmundssons ansåg han innebära flera olägenheter, såsom representanternes aflönande af staten, deras inväljande för flere riksdagar, 0. s. v. Såsom en öfvergång till något bättre ville han fördenskull rösta för konstitutionsutskottets förslag, dock med de modifikationer, som befinnas upptagne i en från trycket nyligen utkommen, förslaget bilagd brochyr. I öfverensstämmelse härmed talade Petter Classon, Gezelius och (till mångas stora förvåning) äfven Joban Johansson från Örebro län. — Sahlström hetviflade högligen adelns afsigt att afstå fr. sin representationsrätt, äfvensom redligheten hos författaren af den af Strindlund omförmälde brochyr, hvilken talaren ansåg blott hafva velat stryka bondeståndet om munnen med några koncessioner. Då det vore sannolikt att regeringen icke komme att sanktionera ett radikalt förslag ville talaren, för åstadkommande af en förening mellan borgareoch bondestånden, omfatta B. Gudmundssons förslag med den jemnkning att jemvil landsthinget utsäges af elektorer i landsorterna. Härutinnan instämde Matts Pehrsson från Stockholms län. Johannes Nilsson från Skåne ville äfven antaga Bengt Gudmundssons förslag med åtsk. af talaren angifna förändringar, ifrån hvilka han dock vore sinnad afstå. i händelse de ej vunne pluralitetens af ståndets bifall. Medin från Kronobergs län yttrade sig för konstitutionsutskottets förslag; men tillkännagaf, att i händelse detta af pluraliteten blefve förkastadt, han då anslöte sig till dem, som röstade för Bengt Gudmundssons. Uhr från Örebro län ville att ståndet skulle såsom sin gemensamma tanka upptaga B. Gudmundssons förslag; men tillkännagaf, att om detta af ståndet förkastades, han då ville omfatta det af konstitutionsutskottet afgifna. Uti eftermiddagens plenum talade blott Rutberg för konstitutionsutskottets förslag. För Bengt Gudmundssons åter talade Efraim Larsson, förre talmannen And. Eriksson, Östman, Sablström, David Andersson och Anders Erikssson från Skaraborgs län, hvilken sistnämnde yttrade, att konstitutionsutskottets förslag hade tillkommit endast och allenast för att slå blå dunster i ögonen på bönderne. Sekreteraren uppläste ett anförande, innefattande åtskilliga ur grundlagens ordalydelse hemtade motiver för den åsigt, att ett af enskild person, eller konstitutionsutskottet framställdt förslag till grundlagsförändring, eh vad anmärkningar deremot i etånden göras, ovilkorligen måste blifva hvilande till asgörande vid nästa riksdag. Sedan votering blifvit anställd, huruvida Bengt Gudmundssons förslag skulle, med eller utan den af Sahlström föreslagna förändring, antagas såsom kontra-proprosition, och den sednare åsigten dervid segrat, anställdes omröstning mellan denna och utskottets förslag med de deruti af Strindlund gjorda ändringar och tilllägg. Resultatet af omröstningen blef, att B. Gudmundssons förslag med 54 röster mot 23 blef antaget såsom ståndets gemensamma tanka. Den 28 Maj. Ridderskapet och Adeln fortsatte paragrafvis diskussionen öfver representationsförslaget. Lifligast voro debatterna hvad beträffade 24 och 66 88. Vid granskningen af den af utskottet föreslagna regeringsformen, deri bland andra nu gällande 88 den 56 ansetts böra utgå, anmärkte frih. Raab, det han i utskottets förslag ej funnit något stadgande om sammanjemnkningen af olika meningar, hvilket ersatte nyssbem. 8 Härtill svarade grefve Lagerbjelke, att då man, enligt utskottets förslag, i stånden komme att rösta med blott ja och nej, så behöfdes ingen sammanjemkning, och just detta vore ett af förslagets företräden framför det gamla. Mot successionsordningen och tryckfrihetsiagen förekom ingen anmärkning. Öfverläggningen slöts med bestämmande af den ordning, i hvilken de af flere ståndets medemmar framställda förslager till gemensam tanka skola upptagas, då ridderskapet och adeln i eftermiddagens plenum sammanträder. Presteståndet fortsatte granskningen af representationsförslaget. 23 8 bibehölls oförändrad efter en längre diskussion. Vid stadgandet i 28 ålades utskottet att bringa den i öfverensstämm. med 55 R. F., på grund af anmärkningar, framställde af prosten Tellbom. Vid 20 8, som angår sjelfva arbetsordningen och sättet