Sid. 84 har författaren ett långt elamamus om ett uttryck angående den nya thronsöljaren af en förf:s akademikamrat, som följt kronprinsen från Frankrike. Han eller ingene, ett slags sörsvenskning på -aut Casar aut nihilskulle således i författarens mening innebåra ett slags republikanska ider, tanken på ett vallas välde-, hemtat från Frankrike. Man skall vara bra konservativ eller något ånnu vida mera underlågset för att framkomma med ett ordvrångeri af ett försluget uttryck, hvarmed det sannolikt icke menades annat ån att valet fallit på råtter man. 4nekdoten om den förut citerade abouillon aux grenouilles Sid. 88 förråder blott sydlåndningens brist på lokalkånnedom och på den svenska smaken, ty hos oss åtes alldrig något amsibieartadt djurs, såger prof. Nilsson, och Rana esculenta föresinnes så vidt man vet endast i södra provinsens skogstrakter (kring Börringe och Heckeberga), samt i Östergöthland vid Gusum. Tredje resan till Skåne i December 1810 var åfven diplomatisk, då densamma gållde en hofvets fård för att måta thronföljarens gemål och son, som då skulle från utlandet först betråda svenska jorden. Det var under vintren och de botaniska utflykterna måste således uteblifva. Skada dock, ty i motsatt fall hade vi vål åfven nu fått en del befångda nppgister på vextställen. I stållet inspekterades bland annat Helsingborgs Kårna, men försattaren har litet reda på litteraturen, då han ej har sig bekant vår vidtsrejdade archeolog prof. Brunii beskrifning på nåmnde medeltids försvarsverk. Hans theorier sid. 101 om stållena hvarifrån Fucus vesiculosus föres till stranden förfaller alldeles för dem som vet huru hela Skånes hafstrakter liksom dess slåtter hafva flintbollar, och att cn mångd dylika åfven finnas i hafvet och på hvilka nåmnde tång vexer, derom kan man på hvarje grundt stålle lått öfvertyga sig. Öm torfoch stenkolsbildningen, sid. 109, såger han att torfven bildar sig af hvitmossa. Detta år i så fall felaktigt att detta endast gåller om nordliga Skånes ofruktbarare skogstrakter, och den deraf bildade torfven år lås, mossaktig och mindre duglig, då deremot våra yppersta torfmossar åro bildade af söttvatten-vexter, mestadels fanerogamer. Till råttelse på de efter Linne, sid. 119, anförde vextnamnen må anf. att Galium verum kallas i Skåne aPillereda(den som åstadkommer villervalla) i följd af gammalt skrock, som anföres hos Retzius. Deremot har jag aldrig hårt något skånskt namn på Melampyrum nemorosum, såled. hvarken Landsknektareller Göingebyxorsom Linne, berättar och jag har mig annars de skänska vextnamnen temligen bekanta. Deremot kallas den vilda Viola tricolor öfverallt i Skåne för Natt och dag. Emellertid ser man håraf att förf. naturhistoriska upplysningar åro föga pålitlige och på flera stållen tagna i vådret. Jag vill förmoda att de uppgifna historiska facta och de hår och der inblandade anekdoter åro mera enliga med sanna förhållandet och hvilka senare göra boken interfolierad med hvarjehanda låsvårda bitar. Att samlingen, oaktadt de småsaker jag deremot haft att anmårka, således åfven har sin goda sida, kan det icke falla mig in att förneka. Synnerligast gåller detta minnesteckningarna öfver Swartz och Berzelius, hvilka hvar för sig åro ganska intressanta. N. L. 2.—55 —