Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 juni 1851, sida 1

AA) 88 aquilegisolium. Cardamine impatiens, Strutiopteris, Blechnum Spicant. Åc. kunna visserligen såsom icke i Skåne sällsynta utan (utom Cardamine) högst vulgåra visserligen förekomma i lunderna vid Ramlösa och trakten deromkring, men att söka dem vid Glumslöf vore en total galenskap, åtminstone för den, som har det ringaste begrepp om deras vextort. Han har åfven blandat några orchideer rått konstigt tillsamman och satt vårblommor bland höstblommor, såsom tagne på samma tid t. ex. (0 ustulata låter aldrig rått vål finna sig i Juni). Men det intressantaste af allt år att han åfven fått Betonica bland sina samlingar från Glumslöss -bokoch afvenboksskogar— n. på slåttlandet. Denna vext, som visserligen Swartz låtit afteckna i svensk hotanik jemte många andra, hvartill originalen voro håmtade ur hans trådgård, var mer ån ett halft århundrade tvifvelaktig som svensk (och detta åfven 1810), emedan den icke kunnat återfinnas på dess fordom anförda vextstållen. Leche som vistades i Lund på 1740talet och som skaffade så många sållsynta skånska vexter ett rum i Linnes Flora svecica, var vål den ende som tagit densamma i Skåne. Dess vextstållen vid Maglö gärd,vid Borlunda, mellan Vipemöllan och Sularp nåra Lund hafva helt och hållet försvunnit emedan den der långesedan lår vara förstörd af odlaren (liksom den beståmdt mellan L. Harrie och Slåttång, der Anfelt 1828 såg blad på en betesmark, år långesedan helt och hållet uppodlad. Detta böra svenska sloristerna taga sig ad notam). Äfven Leches vextstålle för hetonica i ångar vid Stehag har icke återfunnits (dock tror jag mig kunna tillågga ett nytt vextstålle vid Stehag, kanske det Lecheanska). Vexten var således dubiös som skånsk, till dess Ahnfelt fann den (mellan 1820-—26) vid Bosarp (ej Helsingborgstraktens Bosarp) och Himmelsberga och jag 1825 vid Ramstorp. Sedermera har jag inom en qvadratmils område i dessa trakter, allt vester och s.s.v. om Ringsjön i brynet mellan skogsoch slåttlandet och i Onsjö hårad, ungefår 4 mil öster om Glumslöf, funnit denna annars sållsynta och intressanta vext på många stållen, hvarom Skånes Flora torde upplysa. Att den emedlertid hvarken finnes eller ens vetterligen funnits i Glumslåfstrakten år deremot lika såkert, som enfaldigt att anföra. Vextens lokal år ekskog under hasselbuskar på leraktig botten med underlag af lerskiffer. (Forts.)