Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 maj 1851, sida 1

Oresunds-tullen. (Forts. sr. N:o 109). Efter en erinran att Skåne och Seland icke lyda under samma spira, och att det säledes icke år natur och billighet, som gifvit ens en förevåndning åt den ena kustens beherrskare att pålågga den andres innevånare en tribut för begagnande af ett , vattendrag, som sköljer de båda ländernas strånder lika-, anmärker grosshandelssocieteten, att oaktadt den ringa uppmärksamhet handelns intressen åtnjöto hos de styrande i åldre tider, och ehuru outvecklade begreppen om nyttan och vigten af frihet deruti då voro, finner man likvål den rått till obehindrad segelfart, genom Öresund, som utgjorde ett arf af unionen emellan de tre Nordiska rikena under Margaretha, med omsorg håfdad vid alla de fredsslut, som under våra åldre konungar afslåtos med Danmark; men sedan denna tullfrihet år 1720 (då en utlåndsk furste, i sin åtrå att komma i lugn besittning af den Svenska thronen, hastade att sluta fred med rikets fiender på hvad vilkor som helst) blifvit uppgifven, lemnades