AD — —— Från Riksdagen. Riksståndens plena den ? Maj. Ridderskapet och Adeln låt sig punktvis föredragas bevillnings-, lagoch ekonomi-utskottens betånkande N:o I om vilkoren för tillverkning och försäljning af brånvin. Hr Edenhjelm, som begårde upplåsning af frih. Kremers inom utskottet afgifna reservation, önskade att ståndet så mycket som möjligt skulle bibehålla stadgarna i den gamla författoingen. I denna önskan inståmde frih. Raab. Grefve Lagerbjelke ogillade i det bela den nuv. brånvinsbeskattningen emedan den föranledde minskning i statsinkomsterna och vore oråttvis mot enskilta. Han yrkade högre beskattning å konstapparaterna, samt återremiss af 28:de S:n. Hr Dalman, W. F., ville att alla tre ångapparat-klasserna skulle sammanslås till en enda och beskattningen å denne beråknas efter den nuv. 4:de klassens. — Derefter föredrogos och granskades de öfrige Sd:ne, af hvilka S 10, 26, 35, 37, 47 och 57 blefvo återremitterade. Afdragen, med bibehållande af ordalydelsen i motsvarande SS af 1848 års författning, blefvo: SS 1, 7, 8, 20, 34, 38, 1:sta mom. af 43:dje samt den 49:de. Alla de öfriga blefvo godkände. I ståndets aftonplenum afgjordes afdelningen litt. A. af decharge-betånkandet. Efter en långvarig diskussion, synnerligast derom, huruvida betånkandet skulle föredragas punktvis eller afdelningsvis, blef nyssnåmnde litt., innefattande 6 anmårkningspunkter, lagd till handlingarne. Hr Edenhjelm, som ogillade alla utskottets anmärkningar, ville att hela memorialet utan vidare diskussion skulle läggas ad acta. Hrr Lefren och Wrangel påstodo, att utskottet misstagit sig i afseende på den anmårkning, som af det blifvit gjord rörande bevåringens excercis. Hr Sandströmer, som vid plenums början afgaf några upplysningar, ansåg grannlagenheten fordra att han icke borde öfvervara diskussionen. Hr Fåhreus tillkännagaf, att de departementschefer, som fått sig boställen anvisade, icke öfvervarit beslutet derom i statsrådet. Hr Troil, E., lemnade upplysningar i afseende på första anmärkningspunkten, rörande inredandet af Warbergs fåstning till strafffångelse, och ogillade naturligtvis den deremot af utskottet gjorda anmärkning. Frih. von Stedingk ogillade den anmärkning, som angick beräkningen af tiden för major ÅÄÅkersteins suspension, hvilken anmärknings rigtighet dock försvarades af grefve Erik Sparre och hr R. Th. Cederschiöld. Hr von Hartmansdortt ansåg utskottet hafva gått skeft tillväga. Utskottet hade velat tillämpa 107:de S Regeringsformen, då den 106:te egentligen varit den, som bordt tillåmpas. Derigenom måste nu statsrådet frias utan anmårkningar, då stånderna icke samvetsgrannt kunna tillåmpa 107:de, enår, enligt br von H:s sått att se sakerna, ingen af anmärkningsanledningarne föranlåter R. Ständer att hos konungen anhålla om någon rådgisvares entledigande. Presteståndet biföll, efter en ganska intressant diskussion, det statsutskottets utlåtande, hvari tillstyrkes K. M:ts proposition om anslag af 12,000 rdr för att till Londoner-expositionen öfverföra svenska slöjdidkare. För återremiss talade prostarne Meltn och Almqvist samt doktorerne Såve och Sandberg; för bifall biskop Heurlin och doktor Gumeelius. Derefter företogs, i öfverensstämmelse med det dagen förut i talmanskonserensen fattade beslut, dechargebetänkandet. Äfven i detta stånd uppstod debatt om det sått, hvarpå ifrågavarande betänkande skulle föredragas och diskuteras, antingen man skulle fatta beslut vid hvarje sårskilt punkt, eller ock först då, når samtlige punkterna blifvit genomgångna, afgifva ett omdöme öfver detsamma i dess helhet. För denna sednare åsigt kåmpade biskop Heurlin och doktor Reuterdahl; men den dukade under vid voteringen med 33 röster mot 9. På förmiddagen medhunnos endast de 4 första anmårkningspunkterna af afdelningen litt. A., hvilka alla, med eller utan komplimenter, lades till handlingarne. — I ståndets eftermiddagsplenum fortsattes och afslutades granskningen af dechargebetånkandet. De återstående tvenne punkterna af litt. A. rönte samma öde, som drabbat de fyra föregående, nemligen att lemnas utan afseende. Med de under litt. B. föreslagna underd. skrifvelser ansåg ståndet utskottet hafva varit obefogadt att inkomma och lade, utan att underkasta anmärkningarnes innehåll någon pröfning, hela denna afdelning till handlingarne.