Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 maj 1851, sida 1

han visste att Jacques, Taillefer hade godt förråd på nyheter, beslöt han sig efter mycken tvekan, att bedja honom om en af hans tidningar. Vid åsynen af Septembrisören som omsamnade Margareta, intogs han af bestårtning och förtrytelse. I början trodde han denne man vara en af de strafslösa banditen som besingo sitt ofog i vissa provinser; i sin assky årnade han draga sig tillbaka, men, af naturen oförvägen, inträdde han i vårdshussalen. — Arnould! ropade Margareta. Och aldeles förvirrad kastade hon sig i den unge markisens armar, likasom för att undfly Septembrisören. Ärnould tryckte Margareta sakta mot sitt bröst, i det han tycktes trotsa denne förfårlige man, som, tömmande sitt glas, sade till honom: — Medborgare, jag ville icke taga från dig din sköna. — Lefve kårlekeni Lefve nationen! Margareta, som erinrade sig att hon älskade Ärnould, gjorde sig rodnande och upprörd lös ur hans armar. — Medborgare, fullföljde Septembrisören, du kan utan tvifvel skrifva? sått dig hår vid bordet. Arnould tycktes icke höra hans ord; han