—9—ss——— VV DD-y inlemnade samme prosessor en packe bref ti domstolen, hvilka icke syntes härröra från grefven, utan snarare från grefvinnan. De innehållo förfrågningar om nicotinens verkningar, och ett af dem slutar med följande ord: Det har lyckats, försöket har utfallit fårtråffligt; verkningen var oerhörd.Rätten har anställt prof med nicotin; af den mördades inelfvor har man utdragit ett extrakt, hvaraf en droppe dödade en dufva på 3 sekunder. Grefvinnan, som i början förnekade all kun skap om förgiftningen, blef, då man förelade henne brefven, mycket slagen, och tillstod brottet, men sköt hela skulden på sin man, som genom moraliskt tvång hade nådgat henne att bevara den förfårliga hemligheten, så framt hennes eget lif vore henne kårt. Denna utsago har hon upprepat i mannens nårvaro. Grefven hycklar i alla förhör ett orubbligt lugn. Hans drag sörblisva kalla och orörliga under allt hvad som förekommit, och de ovederlåggligaste fakta bringa honom icke ur fattningen, tillochmed når han år oförberedd på dem. Hans utsagor åro hållna försigtigt och synes ståmma öfverens med hvad som blifvit upplyst; ansåttes han med snårjande frågor, så svarar han: jag skall nogare förklara mig inför juryn. I ett bref till en vån, har han skjutit skulden på sin hustru. Att sluta af hvad som förekommit, har mordet tillgått på så sått, att Gustaf Fougnies, som gick på kryckor, med våld kastats omkull på golfvet och giftet hållts i hans mun. Grefven skall hafva antydt, att den aflidne, troligen af misstag, druckit af en flaska som stod på en skånk. Målet kommer att med det första afgåras inför juryn. Ofvanstående data åro meddelade af en Brässelerkorrespondent i en tysk tidning.