Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 maj 1851, sida 1

vishet haka sig fast vid sina throner, förråder dock ansigtets blekhet deras fruktan, och grymma aningar gripa deras hjertan. Hvad har konungen af Preussen vunnit genom att för några dagar rådda sin thron? Den hvilar ej långre på en solid grund, dess förr starka bas existerar ej mer, och en helt svag flågt från den Preussiska demokratien år tillråcklig att välta kull den och förvandla den till stoft. Hvad har kejsaren i Österrike vunnit med att får ett ögonblick utslåcka insurrektionsflammorna i Italien och Ungern? Den minsta tillfållighet år tillråcklig att såtta elden till krutet: branden skall ånnu en gång flamma upp och. martyrernas blod skall såsom en olja nåra lågan. Neapel och Rom darra under konung Bombas och påfvens tyrani. Men vid första gevårsskott från en revolution i Europa, skall jorden darra under deras fötter likasom om ett jordskalf ville tillintetgöra dem, och stormen skall utbrista öfver dess hufvud, likasom om Vesuvius sjelf ville göra sig till exekutor af Guds hämnd ösver menniskoslägtets förtryckare. Tysklands folk darra ånnu under smäkonungarnes jernspiror; men sjelfva tillvaron af dessa svaga tyranner beror endast på Österrikes och Preussens, och samma klocka som ringer sjålaringningen öfver dessa två kolossala despotier, skall åt hela Tysklands folk gifva signalen till frihetens triumf. Frankrike undergår nu sin sista lårospån, för att derefter för alltid blifva fritt. En ofantlig skakning öfver hela Europa år ej långt aslågsen. Den år oundviklig, ej endast emedan furstarne sjelfve drifva folken till det yttersta, utan derför att den demokratiska propagandan griper omkring sig med en vådelds hastighet. Således skall royautn lida skeppsbrott åfven i de lånder, der furstarne alldeles icke genom direkta angrepp provokera folken; ty det monarkiska blåndverket har åfvensom förtroendet till den monarkiska principen för alltid försvunnit. De sednaste underråttelserna från Sverige och Norge, der valråtten år helt annorlunda utstråckt ån i England, visa tydligt att folken i dessa lånder ej långre nåja sig med en half frihet, utan vilja hafva den i sin helhet. Samma anmårkning om Schweiz; och om vi kasta våra blickar öfver Atlantiska hafvet, om vi betrakta det nårvarande tillståndet i den stora Amerikanska republiken, skola vi finna att åfven der tjena institutionerna hos ett fritt folk endast till medel att hinna och fullborda de stora sociala reformerna. Således visa folken uti hela den civiliserade verlden, att de kånna sina råttigheter och att de förstå att med allt mer och mer uttalad styrka reklamera dessa råttigheters ätnjutande.LL— F— TI... 2