Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 april 1851, sida 2

mA MM MR, — af sitt lif uti Bebådelse-klostret. Hon skall båra ordensklåderna, men erhåller i klostret en verldslig bostad, inrättad i öfverensståmmelse med hennes rang. Ånastasii son, bastarden, skall blott erhålla det aldranådvåndigaste till lifvets uppehåll och Don Gortejas son intråder i alla fideikommissariatets råttigheter. Domen var vålkommen för Mariquita, ty hon kunde nu inom klostrets murar dölja sin olyckliga tillvaro. Hvartill skulle väl friheten nu hafva gagnat henne? aldrig mera skulle hon hafva velat visa sig för verlden, aldrig skulle hon glömt, att hennes son var offentligen brånmårkt med namnet bastard och beröfvad all förmögenhet. Det blefve ju nu omöjligt att låta barnen uppvåxa såsom bråder under hennes öson och inslytande, och således blef skiljsmåssan nödvåndig. Mariquitas familj skulle, med sina strånga seder och åsigter, icke för all verldens skatter hafva upptagit bastarden hos sig; desto beredvilligare mottog hennes moder Don Gortejas med alla vårdigheter och stora rikedomar utrustade son. (Forts.)