närvarande lägga till. Ins. har likvål icke bestridt Lilla-Boms-lokalens större tjenlighet eller ens tjenlighet till ifrågavarande begagnande. Denna tjenlighet torde således få anses såsom hittills ovederlagd; och skulle någon vederlåggning försökas, lårer vål den förste insåndaren vidare låta höra utaf sig, till ytterligare bevisning och försvar för den sats för hvilken han upptrådt. Återstär således att yttra något om den förmenta tillråckligheten vid skeppsbron, för inrymmande af all hit till platsen hånsörlig, varande och blifvande skeppsfart. Med den uppåt stråfvande tendens, som vår ort och vårt samhålle på de sednare åren antydt, och med den utvidgning som industrien, handeln och sjöfarten redan vunnit och som framdeles ånnu mera torde fullkomnas, vore det skål antaga, det hvarje opartisk skulle finna att utrymmet vid skeppsbron år alltför knappt, så att de af ins. föreslagna utvidgningarna eller andra förbåttringar vore af nåden i och för sjelfva handelsflottan, åfven med afråkning af ängsartygen — och många år torde icke förflyta innan åfven ins. kommer att inse detta. Hvad transporten och passagen till och från skeppsbron vidkommer, så åro vål meningarne i allmånhet mindre delade om dess mindre beqvåmlighet och rymlighet — ins. för dfrigt gerna obetaget att vara af annan mening. Att utrymmet ånnu mera belamras medelst transporten till och ifrån ångfartygen af fraktgods och de resandes effekter, torde lemnas obestridt, äfvensom att passagerarne sålunda ha en ytterst besvårliy passage för uppnåendet af de derifrån aflågse hotellerna, hvilket kunde undvikas om den föreslagna lokalen anvisades åt ångfartygen, hvarifrån flera gator leda, och som ej blefve belamrad af annat fraktgods ån det, som fördes från och till ångfartygen. Lika obestridt lårer vara att kanalångfartygen derigenom erhölle en kortare och beqvåmare våg för inloppet till staden; åfvensom exemplet från Stockholm visar att, der åtminstone, det ansetts låmpligast att anvisa ångfartygen en sårskildt landningsplats, hvarigenom den rymliga s. k. skeppsbron der oförryckt fått bibehållas för det dermed afsedda åndamålet: handelsflottans inrymmande. Såsom nu platserna för den allmånna rörelsen åro anvisade, nemligen det stora viktualietorget i såder, fisktorget i sydvest, skeppsbron i vester, torde det ej kunna förnekas att, om ångfartygen blefve förlaggda i norr samt saluplats för ved och öfrige mera voluminösa artiklar åt Östra eller åt nord-östra sidan, åt hvilket håll redan besinnes ett torg för landvåga tillförsel af sådana varor, vore, så att såga, ett nåt draget rundt omkring staden, der rörelsen, handeln och sjöfarten finge sprida en vålgörande verkan åt det hela, dervid så många som möjligt blefve delaktiga af de fördelar, som deraf åro påråkneliga. För realiserandet af en så omfattande och åndamålsenlig plan, torde åfven vara nödvändigt, att med några bryggor ån fullståndigare sammanbinda stadsdelarne och underlåtta kommunikationen. Vid Stora Bommen torde sådant vara opraktikabelt, emedan passagen i hamnen deraf skulle hindras, ehuru det eljest visserligen vore behöfligt; men en brygga öfver östra hamnkanalen vid Lilla Bommen, som sammanbunde Norra Larmgatans båda nu afskiljda delar; en brygga, som förenade den blifvande nya gatan utmed vallgrafven, med Stampgatan; en brygga Öfver den smala kanal som skiljer herrar Hennigs och Schmidts hus ifrån hvarandra och som skulle, å sådra sidan deraf, förena den blifvande nya och vackra gatan med den rörligare delen af staden — åro af behofvet starkt påkallade och torde måhånda snart vara att emotse, för vinnande af hvad nyss nåmndes: rörelse och begråmlighet öfver hela staden! Opartisk.