Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 april 1851, sida 2

RIJIVYG 1149v TMS (Re 7( — F öäwk om klassval och allmänna val. Icke alla veta ånnu att skilja mellan klassval och allmånna val. Då nu vid riksdagen man börjar åter, från det vanliga hållet, att tala om klassval och prisar den såsom de åndamålsenligaste, och då många skenfagra skål, såsom man redan sett, kunna anföras för desamma och möjligen förvilla de mindre klarseende, ålven om han menar vål och söker det råtta, så synes oss högst nödigt för hvarenda sann fosterlandsvän, ja för hvarenda ärlig Svensk man, efter saken rör oss alla att just nu noga kunna skilja först emellan de begge olika valsdtten, och för det andra mellan deras olika verkan. Att begripa sådant år nemligen högst nödvändigt, på det man genast och beståmdt må kunna taga sitt parti i frågan och veta att tala för det råtta. Nu gåller nemligen, att hvar Svensk man uttalar hvad han har på hjertat, i afseende på den vigtiga representationsfrågan; ty snart öfverråknas lederna nogare, och det ena partiet måter på allvar sin styrka mot det andra. Sådant talande för det råtta år ock i våra dagar mera af nåden ån förr, dels emedan folkets röst nu betyder mera ån förr, dels emedan vedersakarne å sin sida långesedan börjat tala af alla krafter. Klassval heter ett riksdagsmannaval, då folket för sådant val först blifvit indeladt i vissa klasser, t. ex.: 1) fattiga arbetare, 2) hemmansegare, 3) handtverkare, 4) handlande, 5) prester, 6) adel, och så hvar klass sördeladt i valdistrikter, röstar ensamt för lih) Allmänna val kallas sådana riksdagsmannaval, dervid folket råstar samsäldt d. v. s. hopblandadt, utan afseende på stånd eller klasser, men fördeladt i valdistrikter (t. ex. häradsvis. Af dessa olika valsätt uppkommer nu en beståmdt olika verkan. Det år neml. klart, att vid klassval företrådesvis skråmån blifva kalde, det år: sådana, om hvilka man år såver, att de skola vid riksdagen tala, eller åtminstone rösta för legstiftningsåtgårder, som bereda den klassens båsta, hvartill de höra. Den klara följden af klassval år således en brinnande strid vid riksdagarne mellan de olika klassernas intressen, ungefår som de 4 stånden strida nuförtiden. Verkan af allmånna val år deremot uppenbart den, att först och fråmst fosterlandsvånner rimligast blifva eftersökte och valde, det år sådana, om hvilka man tror, att de mera skola afse det helas båsta, ån någon viss dels, mera hela folkets båsta, ån någon viss asdelnings. Det är klart, att den ton, hvarpå öfverläggningarne komma att gå vid en riksdag, tillkommen genom allmånna val, måste blifva helt annorlunda, ån vid en sådan, der representanterne, endast äro ombud hvar för sin klass. Vid den förra förestålla vi oss höra en varm åfverlåggning mellan upplysta patrioter, i den sednare endast en våmjelig strid mellan olika interessen. (Sk. P.) ) Uppenbart äro klassval mycket nära i slägt med de nuvarande ståndsvalen. Eller står icke ståndsskillnaden i det närmaste beroende af de olika yrkena, som tyvärr ännu af många anses, somliga mer, somliga mindre hederliga. Huru vedervärdig, huru ond är derför icke ståndsskillnaden i sin grund. Rynkar du på näsan för arbetaren, hvarföre förädlar du honom då jorte?