Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 april 1851, sida 1

Erika, eller kriget i Ditmarsken. af S. Blicher. (Forts. fr. N:o 78.) Hår hålls talaren inne några ögonblick, medan allas Ögon voro rigtade åt Meldorp, hvarest dånade skott på skott och rökhvirfvel följde på rökhvirfvel, till dess hela staden var inhöljd i krutrök. Ännu hade ingen svarat på Arenses eggande tilltal: några tego af blygsamhet; andra kunde af harm blott framstålla några oartikulerade ljud; återstoden gladde sig i tysthet åt ett tal, som fullkomligt hade uttryckt deras egna kånslor. Slutligen tog Wolf Isebrand till orda och yttrade under det att munnen sammandrogs till ett hånfullt leende: Skola vi då gå bort till våra nådiga herrar, så lätom oss icke glömma att, till tecken på vår djupa underdånighet, taga med oss de fanor, som våra hådangångne förfåder hafva upphångt derinne i kyrkan! Låtom oss för fiendens fötter nedlågga de segertecken, som de så förmätet