Korrespondens. Stockholm den 18 Mars 1851. Det gifves stunder, då jag kunde få spleen i lika hög grad som trots någon engelsman midt i -hångmånaden-(November) och det är då, når jag såsom -korrespondentovilkorligt skall beråtta något nyttoch intet dylikt, som ej tidningarne redan meddelat, finnes att tillgå. Förgåsves pumparjag olla vånner och bekanta, som plåga hafva några nyheter att förkunna: de äro torra som Saharas öckenbrunnar når Samum blåst öfver dem i hela tre veckorna. Visserligen kunde det gå an att -dikta, att skarfva, att såtta ihop litet, såsom talesätten lyda; men då kunde man ock lått få den förargelsen att taga tillbaka, språtta upp eller få söndersliten all sin våfnad af Dichtung und Wahrheit, och det vore min sann ingen bit båttre det. Sanningen att såga hittar jag ock knappast hvarken in eller ut i allt det fyrkamriga riksdagsbråket, knapt nog hvad betråffar de mera framstående frågorna. Remisser, bifall och bordlåggningar korsa hvarandra så, att en man, som icke år desto mera hemmastadd i det inre af riksdagsmachineriet lått nog kan bli yr i mössan. Hvad som imellertid år såkert, det år att innevarande riksdag tyckes, hvad gagneliga resultater betråffar, blifva nåstan ånnu såmre ån de tvenne nåstföregående. Vill lyckan eller slumpen någon gång att en tidsoch råttsenlig id6 gör sig gållande inom ett eller annat utskott, så kan man dock nåstan vara på förhand såker på att den skall lida nederlag, når den kommer till behandling i stån en. Så t. ex. låter det redan illa hvad betråffar förbudens försvinnande ur tulltaxan, såsom af vederbörande utskott föreslaget var. Till och med inom hondeståndet lårer detta förslag komma attråkna många vedersakare, flere måhånda, ån man i början trodde. På dem, som gå omkring och så ogrås bland hvetet, år ingen brist, och de veta af gammalt att passa på tiden medan de råtte såningsmånnen, allmånna opinionen och dess frisinnade organer sofva. Af konstitutionsutskottets majoritet har man icke något hugneligt att sörvänta. Vid voteringen . Y5t 88