Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 mars 1851, sida 1

SRA år blott styfbarnet, artilleriet, som blir delaki tigt af den i vissa trånga hjernor utklåckta saderliga reformen. . . . Bankoutskottets betankande N:o 12, rårande det så mycket omtvistade anvåndandet af hankovinsten. har med 28 röster mot 24 blifvit bisallet af borgareoch äterremitteradt ar ; bondeståndet. Inom sistnåmnde stånd var pluraliteten af den mening, att endast 500. 000 rdr skulle årligen aflemnas till riksgåldskontoret. Flere yrkade dock, och det, såsoru mig synes, på goda och i sjelfva verket oomkullstötliga skål, att hela vinsten borde anvåndas till bankens konsoliderande. I Onsdagens plenum i bondeståndet vankades åtskilliga infållen, som bland åhårarne våckte mycken munterhet. Så t. ex. yttrade Strindlund, då bankoutskottets utlåtande N:o 17 (om förhöjdt arfvode åt bankens brandchef) förekom, att brandchesen såsom sådan endast vore sysselsatt 4 dagar om året, och att om det af honom nu innehafvande arfvode, 200 rdr bko, eller 50 rdr får hvarje dag, ökades till dubbelt, så vore detta alltför frikostigt.-Då samma utskotts betänkande N:o 18 (om förhöjning af 200 rdr banko i bankokassörernes missråkningspenningar) föredrogs, afstyrktes det af Strindlund på grund deraf, att kassörernes nu innehafvande löner, bko rdr 1800 hvardera, voro högre, ån en professorslön vid akademierna, och att man -dessutom icke genom ständigt ökade löneanslag borde hos bankens tjenstemän ingjuta den tro, att det vore för dem lika lätt att tjena som får banken att göra penningar., — Henrik Andersson åter anförde, såsom skål till afstyrkan, det förhållande, att ingen missråkning sker i banken, hvilket vore klart deraf, att -man ännu aldrig hört någon återställa penningar till densamma.Slrindlund tillfogade då: -En faktum åtminstone år givet, det nemligen, att då banken au har blott 22 millioner, emot förut egande 32 millioner, kunna kassörernes göromål visst icke hafva blifvit ökade.. — N:o 19 (om löneförhöjning åt bankokamereraren Wahlström) afslogs på den grund, att bem. kamrerare icke borde få skål att, mera ån kassörerne och brandchesen, berömma sig al ståndernes frikostighet.bresteständet år sig i allmånhet likt. Då t. ex. lagutskottets betånkande N:o 10, angående upphörande af sårskildt forum får frålseman, föredrogs i ståndet tillika med ett protokollsutdrag från ridderskapet och adeln, innefattande det beslut, hvari de stadnat, ansågo biskop Holmström samt doktorerne Reuterdahl och Stenhammar, att grannlagenheten mot ridderskapet och adeln fordrade, utt något afseende gjordes på det af dem fattade beslut, så mycket mera, som frågans afgörande just fördenskull blifvit tills nu uppskjutet, samt att såJunda betånkandet borde låggas till handlingarne. betta förslag blef kontraproposition och gjorde sig åfven med 24 nej emot 21 ja gällande. Hvad tyckes? Icke ens detta privilegium kan man få undanröjdt. Den fåreslagna reformen fordrade dock blott full evåld och likstållighet inför lagen för alla medborgareklasser. Få nu se, huru det går med frågan i borgareoch bondestånden! Segrar reformförslaget der, så kan ett förstärkt ut