Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 mars 1851, sida 1

HYÄrar ni St. Aubin, skall jag då i morgon? a, hvem jag?. ..ja, han yrar visst, tånkte Julia och brast sedan ut i ett hysteriskt skratt. Nej, vid Gud, det år allvar, madame, och vore ni inte Denisess syster, bure ni ej som min styfmoder St. Aubins lysande namn, som ånnu aldrig nersudlats af några fläckar, så hade man för långesen öfverlemnat er åt den verldsliga råttvisan, som en simpel sörbryterska, men nu kan det ej ske, nu måste ni sjelf utfinna något sått att döda er, förstår nil-Hör mig, Julia, fortfor markisen efter något uppehåll med ett hos honom ovanligt lugn och i en kall, isande ton, i det han med armarne i kors stållde sig framför Julia, -hör mig:-Ni rymde en gång bort srän er saster Martha och sedan har ni gradvis sortgått på lastens och förderfvets bana. Ni bedrog hela verlden och slutade med att bedraga min gamle far, sal. markisen, som förledd af edra konster och blåndad af er demoniska skönhet låt narra sig att skånka sin hand och sitt namn åt er, en vanryktad kurtis från Temple. -Ett halft år efter sedan ni blifvit hans hustru dog min gamle far och ni årfde en lysande förmögenhet. Nu kunde ni varit